- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
135

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. D. R. K. Olivecrona: Om Dödsstraffet; A. Nyblæus: Om Statens Straffrätt. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

principen om det alternativa förfarandet, så kan
d e n n a princip omöjligen »konseqvent» leda
till ett totalt upphäfvande af dödsstraffet. -
En sådan argumentation kan här obestridligen göra
sig gällande, hvilket vi ansett oss böra påpeka,
emedan en vetenskaplig öfvertygelse allraminst i
en sådan lifsfråga som denna får hvila på mindre
noggrannt gjorda slutledningar. - Förf. framställer
närmast efter den historiska öfversigten, hvilkens f
or tj ens ter vi tyvärr icke af bristande historiska
förstudier i detta ämne nog högt kunna uppskatta, i
Cap. III. af sin skrift en »p rof ning af grunderna
för dödsstraffets bibehållande.» Vi skola med all
kärlek till sanningen och af intresse för att gifva
henne rum fästa uppmärksamheten vid denna pröfning
och dess resultater.

Cap. III. § l "Dödsstrn/ets rättmätig h et."

Författaren antyder här skilnaden mellan de
s. k. absoluta och relativa straffrättstheorierna
och framställer mot båda några anmärkningar.

De mot de absoluta theorierna framstälda
anmärkningarne måste i allmänhet anses fullkomligt
bindande, så snart de nemligen rikta sig mot dem
betraktade såsom blott vedergällningsteorier -
man må nu tänka sig en materiel eller blott formel
vedergällning - men deremot saknar man en verklig
vederläggning af hvad som egentligen karakteriserar
dessa theo-rier, nemligen uppfattningen af straffet
såsom sjelf ändamål, och just deri skilja de sig
från de relativa theorierna, hvilka anse det vara
ett blott medel. En sådan vederläggning hade här
varit väl på sin plats, alldenstund förf. sjelf
synes i sina följande resonnementer sluta sig till
de relativa theorierna. Om en sådan vederläggning
hade kunnat blifva fullt bindande, är en fråga, som
vi här lemna oafgjord för att icke inveckla oss i för
stora vidlyftigheter. Yi antyda endast i förbigående,
att vi fatta straffet såsom en rättande handling från
statens sida, och såsom sådant är det närmast sitt
eget ändamål, ehuru det såsom ett moment i statens
allmänna verksamhet för det rätta lan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free