- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
141

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. D. R. K. Olivecrona: Om Dödsstraffet; A. Nyblæus: Om Statens Straffrätt. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

da det ju icke kan nekas, att detta straff verkligen
så som. intet annat befriar staten från faran af nya
brott från den lif-dömdes sida. Det tredje motivet
torde väl vara något lättare att komma ifrån, emedan
nödvärn aldrig kan sägas vara ett juridiskt straff i
egentlig mening utan endast en handling af våld mot
våld. - Att här fullständigt genomgå innehållet af
förf:s resonnementer i denna § är oss omöjligt, och
vi hänvisa derföre den benägne läsaren direkt till
den läs- och tänkvärda skriften sjelf. Ett särskildt
intresse ega alltid de nyss omnämnda tabellerna. De
med stöd af dessa dragna slutsatserna (p. 101
f.) kunna naturligtvis aldrig vara fullt afgörande
för frågan om dödsstraffets totala borttagande ur den
allmänna lagen. Med afseende på denna fråga blifva
de aldrig mer än sannolikhetsslut, hvilket ock af
förf. synes erkännas. I allmänhet torde vi icke begå
någon orättvisa, om vi säga, att förf:s resonnementer
i denna S endast leda till sannolikhets slut- härifrån
undantaga vi dock hvad som yttras örn afskräckningen
- och man sväfvar alltid i någon ovisshet om huru
man skall upptaga de resultater, hvartill förf:s
betraktelse i denna § må anses hafva ledt, ja man
tvingas ännu enligt vårt förmenande att ytterligare
fråga, huruvida dödsstraffen äro alldeles förkastliga,
ty den ärade författaren kriticerar visserligen de
tre principerna eller de tre orsakerna, hvarpå deras
nödvändighet (och således deras rättmätighet) skulle
bero, men fasthåller dock, att de (dödsstraffen)
både "hafva varit och ännu kunna vara rättmätiga
straff" (pp. 45, 128). Men på hvilken rättsgrund
skulle då denna rättmätighet bero? Naturligtvis på
nödvändigheten; - men nödvändigheten beror på de tre
orsakerna (jf. öfv. p. 140), och dessa orsaker bevisas
vara blott skenorsaker, dels theoretiskt: i kritiken
af de relativa theorierna, och dels praktiskt: i den
särskilda öfversigt, som meddelas fr. p. 46-128. Hvad
skall man sålunda tro? Svårigheten kommer väl deraf,
att förf. synes vilja lägga straffets väsende
uti att vara ett skyddsmedel i första hand, och
då beror naturligtvis dödsstraffets rättmätighet
på nödvändighetens kraf för ögonblicket, och denna
åter på den hotande faran, och faran slutligen på det
tillfälliga tillståndet. Detta sista blir således den
yttersta grunden för dödsstraffets rättmätighet; och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free