Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuno Fischer. Kort inledning till nyare filosofiens historia. Öfversatt af A. R. Fröst. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
och hvilkens makter betyda så mycket i vårt praktiska
lif. Hvem förtorkar ocli törstar af religionen, hvem
förkrymper af nationalitetskänsla och patriotism,
hvem saknar lifvets lycka, när han tjeriar familjens
ande? Och med fattningen och förklaringen af
dessa väsenden, dessa eviga makter är filosofien
sysselsatt. T sanning: filosofiens verld än ingen
ödemark, och denna verlds makter spela en för
betydande roll i vårt dagliga lif, för att vi skulle
kunna säga, att filosofien gör oss likgiltiga för
lifvet! Hvad vi här sagt torde i sin mön framgå af den
bok, som vi anmäla, och som gifvit oss uppslaget till
dessa fantasier, om man så vill kalla dem, hvilka vi
framkastat, derföre att så många af kristendomens och
kyrkans varmhjertadé vänner i vårt land missförstå
den sanna filosofiens anda och mening. Och detta
missförstånd ligger som en hämmande makt öfver vår
andliga kultur, hvarför det icke heller är ovig-tigt
och betydelselöst. Detta har till och med en «kyrkans
tjenare», som betraktat vår tids kyrka ock kristendom
i Sverige, med öppet sinne erkännt och framhållit.
M ange äro äfven de som anse filosofien vara
en öfverlopps-grannlåt i vetenskapens verld, ett
intressant kuriosum, hvilket kan tolereras, emedan det
icke gerna kan locka förståndigt folk från de källor,
hvarur lifvets safter flöda. För desse saknar den
lilla, kortfattade framställningen af filosofiens
historia, hvilken blifvit öfverflyttad på vårt
modersmål, icke sin vigt. Om de vilja se, så torde de
finna, att filosofien i och för menniskoanden har en
betydelse, som till och med öfverväger många andra
theoretiska intressen, ja utgör sammanfattningen
af dem alla. Ty hvad är den i «skuggornas verld»
vandrande menni-skans innersta behof i theoretiskt
afseende, om icke att förstå sjelfva skuggans
betydelse. Hennes theoretiska behof är i allmänhet
förnimmelsens klarhet. Genom naturvetenskaperna och de
historiska disciplinerna vinner hon denna klarhet till
en del. Botaniken förklarar växtverlden, zoologien
djurverlden; kemi, fysik och mineralogi beskrifva och
förklara den oorganiska verl-den och dess krafter;
astronomien visar oss den sinnliga existensen i sin
totalitet, och mathematiken bibringar oss vetande om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
