Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuno Fischer. Kort inledning till nyare filosofiens historia. Öfversatt af A. R. Fröst. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
allt sinnligts yttersta bestämningar: tid ocli rum -
men äfven här förföljer oss skuggan. Tiden och rummet
äro oändliga, men de äro, såsom man uttryckt sig,
en «dålig oändlighet«; de tillfredsställa icke var
andes behof, som törstar efter en oändlighet, som
gifver ro, och som kan sprida ljus öfver de former af
andens lif, som äro gifna i det menskliga. Dessa kunna
ej förklaras ur tiden och rummet och de sinnliga
krafterna. Om nu filosofien är den vetenskap,
som söker att tillfredsställa detta behof, är då
filosofien ännu en öfverloppsgerning, åt hvilken
man har rätt att draga på munnen med ett medlidsamt
smålöje? Vi tro det icke - om vi än för denna tro
skulle riskera att anses för enfaldige.
För dem, som tolerera filosofien, så snart hon
afkastar sin stränga vetenskaplighet och ingår i
lifvet såsom ett snarfyndigt tal om hvarjehanda,
kan äfven Fischers bok vara till någon lärdom och
nytta. De kunna af densamma finna huru falskt
det är att på sådant sätt uppfatta och umgås
med filosofien. Och ändå skall man väl aldrig
fullständigt upphöra att göra det. I botanik,
astronomi och mathematik resonnerar man icke med
mindre man gjort verkliga studier i dessa ämnen;
men med filosofiska frågor umgås man mera naivt och
förtroget, inan känner sig omedelbart mera hemmastadd
inom denna vetenskaps verld, just emedan det är på
den hela det menskliga lifvet hvilar såsom på sin
grund. Derföre är behofvet af filosofi så djupt rotadt
i menniskonaturen, och derföre är hvar och en tänkande
menniska i viss mening filosof. Hvar och en har alltid
sin uppfattning af Gud och menniskoanden och dessas
förhållande till hvarandra, hvar och en förklarar på
sitt sätt den verld af skuggor, som är menniskans, och
det system af lagar och ändamål, som beherrskar det
menskliga lifvet. Skilnaden mellan detta filosoferande
och filosofien såsom sträng vetenskap är endast en
gradskilnad, en olikhet i graden af den klarhet, som
vinnes. Inom vetenskapen fordras begreppets klarhet,
och då denna är den högsta klarheten, så måste alltid
filosofien såsom sträng vetenskap stå såsom en ledande
norm för fanta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
