Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Börjesson död. Af P. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
sta ålderdomen gjorde honom till ett mönster af sann
belefven-liet. Äfven detta drag kan spåras såväl uti
lians lyrik som isynnerhet uti hans dramer, der det
i scener med fruntimmer ofta sprider ett behagligt
och fint skimmer öfver dialogen, men äfven stundom
kan urarta till onödiga calembourer.
Efter slutade studier vid gymnasium tog Börjesson år
1808 studentexamen i Upsala, der han lät inskrifva sig
i Götheborgs ’nation. Under vistelse som informator
på en villa nära Ulriksdal skref han sitt första
bekanta poem «Aphrodite», hvilket lärer vunnit
högsta priset i Götheborgs Witterhets-Samhälle år
1814. Han blef filosofie magister 1815 och i poetisk
kalender för samma år förekomma under signaturen
B-n de första poé-mer, som han oss veterligen
offentliggjort. Han hade nämligen nu intagit en
plats i fosforisternas krets och lät i de följande
årgångarna af poetisk kalender allt oftare höra sig i
dikter af skolans anda*). Bland dessa äro de qväden,
som röra sig omkring hans barndomshem och hans moder,
vackrast, såsom den hjertliga och varma ((Klagan från
fjerran», som finnes införd i årgången 1818. Ar 1820
offentliggjorde han en större, beskrifvande lärodikt
((Skapelsen», hvilken naturligtvis uti de olika lägren
emottogs med ett alldeles olika bedömande. Dikten
delar alla lärodikters lyte, nemligen att alls
icke verka lärande; men den gömmer deremot i de
naturbeskrifvande partierna mycken finhet, såsom
i hela den täcka «Femte Dagen». Språk och vers äro
behandlade med vida mer omsorg än i åtskilliga af
författarens senare arbeten, undantagandes der
han låter förleda sig af skolans lust för högst
bedrägliga omskrifningar, såsom då han talar om
trädens ((skuggors tro», eller om att se ett anlete
((nicka utur vågens villa», eller då han skildrar
hur: . . . «ur den rörda jordens sköte slog Sin
tusenfärgglans blommornas förtjusning Och sina skuggor
trädens si ägt.»
Men dylika ställen äro ytterst få isynnerhet
i jemförelse med hvad t. ex. Atterbom i sina
öfversättningar från Tasso åstad-
*) Dels under signaturen B -n, dels betecknade ined
ett f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
