- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
194

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. D. R. K. Olivecrona: Om Dödsstraffet; A. Nyblæus: Om Statens Straffrätt. II. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

af dödsstraffet kunna afgöra, huruvida staten
handlar rätt, när han icke vid vissa brott
tillämpar dödsstraffet? Denna svårighet berör
den ärade förf. icke. Mot hvad vi här yttrat
invänder förf. troligen, att, om erfarenheten
visar, att brotten icke ökas, oaktadt dödsstraffet
suspenderas, dödsstraffets förmenta nödvändighet
dermed är vederlagd; och är det icke nödvändigt, så
är det icke rättmätigt (jfr öfv. h. III. p. 140);
och man behöfver sålunda icke vara villrådig om,
huruvida staten handlar rätt, när han icke vid vissa
brott tillämpar dödsstraffet. - Men härvid är noga
att märka, att denna argumentation hvilar på den af
förf. aldrig bevisade förutsättningen, att straffen i
första hand äro skyddsmedel mot rättsordningen hotande
faror, och att dödsstraffets nödvändighet, hvarpå dess
rättmätighet skall bero, i den meningen är en yttre
och tillfällig, att den hvilar på rättssamhällets
oförmåga att hålla ordentliga fängelser eller att på
annat sätt skydda sig. Men en sådan nödvändighet kan
icke göra dödsstraffet sannt berättigadt. Om sjelfva
straffets begrepp skola vi nämna några ord sedan; här
påpeka vi endast, att det äfven måste finnas en inre
(rättslig) nödvändighet i dödsstraffet, såvidt det
nemligen skall kunna försvaras, ty döden är ett sådant
straffmedel, som icke med något annat kan jemföras,
samt är af den beskaffenheten, att det antingen
vid vissa brott är i sig berättigadt - oberoende
af det vexlande kulturtillståndet - eller ock i
sig är orimligt och stridande mot sjelfva straffets
ändamål. Förf. åter antyder, att dödsstraffet stundom
är nödvändigt och rättmätigt - såsom t. ex. på låga
kulturstadier eller i tider af anarki och upplösning -
oeh stundom icke, såsom t. ex. när kulturtillståndet
är godt, och när staten har goda fängelser. Felet är,
att förf. sätter samma nödvändighet, som kan sägas
tvinga till nödvärn, såsom grund för rättmätigheten
af ett visst medel att juridiskt straffa. Men nödvärn
och straff äro två skilda saker. Dessutom måste,
såsom vi upprepade gånger sagt, straffet bero på
statsändamålet och brottet -. om ett rättssamhälle
icke finnes, så finnes ingen rättande handling, intet
straff, och omintet brott förekommer, så finnes intet
orätt att rätta - och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free