- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
195

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. D. R. K. Olivecrona: Om Dödsstraffet; A. Nyblæus: Om Statens Straffrätt. II. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

195

sjelfva straffmedlet (här: döden) måste vara sådant,
att det öfverensstämmer med straffets ändamål och
sådant, att det just passar för detta eller detta
brott, så att ej deri straffande verksamheten stannar
under sitt mått eller skjuter öfver det. Om det nu
finnes vissa brott, eller t. o. m. blott ett brott,
som är af den beskaffenheten, att förintelsen är
det enda straffmedlet, som fullt passar - ja då är
dödsstraffet rättsligt nödvändigt, kulturtillståndet
må i allmänhet vara hur förträffligt som helst,
och fängelserna må vara fullkomliga i alla delar,
men i andra fall är det icke nödvändigt såsom straff
och icke heller rättmätigt. Således: dödsstraffets
nödvändighet har sin innersta rot i dess rättmätighet,
och endast det rätta är i egentlig mening nödvändigt
för ett rättssamhälle. Härmed tro vi oss dels
hafva vederlagt fö rf: s förutsatta invändning
och dels hafva påpekat, hvarföre vi måste anse
förf:s påstående, att »dödsstraffet icke vidare
är nödvändigt för rättsordningens uppehållande»,
såsom ännu till sin riktighet obevisadt. Skälet är
naturligtvis att söka i det missgrepp förf. gjort,
när förf. antagit frågan vara i första hand en
kulturfråga och icke en rättsfråga. - Derföre saknar
man i förf:s framställning någon bestämd redogörelse
för statsändamålets, brottets och straffets begrepp,
och sålänge denna brist förefinnes, är problemets
lösning blott en - förhoppning.

Prof. Olivecrona säger ytterligare i § 2, att
»dödsstraffet medgifver ej utan grymhet att,
då försvårande omständigheter förekomma, kunna
lämpas efter brottet». Häremot kunna an-hängarne
af dödsstraffet (t. ex. prof. Nybheus) rikta
den anmärkningen, att dödsstraffet icke behöfver
och icke får hafva några gradationer, emedan det
rättsligen endast kan användas vid sådana brott,
som uppenbarligen häntyda på en total frånvaro af
verkligt förnuft hos brottslingen; och då den totala
frånvaron af förnuft icke kan hafva några grader,
så behöfver dödsstraffet ej heller hafva några
sådana. Detta resonnement föra åtminstone anhängarne
af dödsstraffet, och det finnes hos förf. icke
vederlagdt, så vidt vi kunnat se. Deremot antyder
förf., att vid straffarbete på lifstid möjligheten
af en mängd grada-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free