- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
196

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. D. R. K. Olivecrona: Om Dödsstraffet; A. Nyblæus: Om Statens Straffrätt. II. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

tioner förefinnes (p. 140) såsom t. ex. »mer eller
mindre strängt arbete, bättre ocli sämre fångkost
o. s. v.». Härom kan utan tvifvel mycket sägas. Vi
måste inskränka oss till att blott anmärka, att
staten icke liar rätt att på något sätt så behandla
sina lifstidsfångar, att deras lif derigenoin
förkortas t. ex. genom öfveransträngning eller genom
dålig föda m. m. dyl., ty derigenoin handlar han
otvifvelaktigt mycket mera barbariskt, än när han i
ett ögonblick aflifvar en brottsling. Straffarbete och
lifstidsfangelse kunna icke graderas i oändlighet,
utan med afseende på dem måste äfven en gräns, ett
högsta mått, sättas, och då medgifva de lika litet
som dödsstraffet någon rättslig-utväg att lämpa
behandlingen efter försvårande omständigheter. Det
heter vidare i g 3,, att dödsstraffet kan drabba
en oskyldig, och en upprättelse blir då icke
möjlig. Denna grund för dödsstraffets borttagande
ur den allm. lagen är utan tvifvel förestafvad af
en aktningsvärd humanitetskänsla, men den är dock
i sjelfva verket ganska barnslig och naiv. Icke är
det dödsstraffets fel, om det icke användes, när
det verkligen bör användas. Det är visserligen en
olycka, om en oskyldig blir straffad med döden,
men det bevisar icke det allra ringaste, att
dödsstraffet i och för sig, och när det användes på
en verkligt skyldig, är orättmätigt och stridande
mot statsändamålet. Hur många fångar hafva icke
oskyldigt lidit lifstidsfängelsets qval. Icke vill
väl förf. derföre påstå, att lifstidsfangelse
bör totalt upphäfvas! Och om en fånges oskuld
upptäckes t. ex. efter 10 eller 20 år, så är det
för staten komplett omöjligt att gifva någon full
upprättelse. Frihetens förlust betalas icke med
guld eller äreställen. Förf. utbrister (p. 145):
»om en sådan möjlighet förefinnes, att en oskyldig
kan komma att af-rättas, är det välbetänkt att
bibehålla en straffart, hvarmed denna möjlighet är
förknippad, blott för att genom en-afsättning då och
då söka afskräcka från brott»’ Oaktadt vi äro lifligt
öfvertygade, att dödsstraffet med rätta bör afskaffas,
se vi oss dock tvungna att anse denna fras sakna allt
vetenskapligt, vare sig juridiskt eller filosofiskt,
värde, och synnerligen förundrar det oss, att
författaren här liksom äfven på andra ställen synes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free