- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
224

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wikander. Af -ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

gjord af en för alla tider bestämd sammansättning af
vissa hemman.

Men hamnelagsinrättningen var afsedd för det
under hednatiden öfliga sjökriget, och när detta
lemnade rum för landtkriget, blef hamnelaget af
allt mindre militärisk betydelse. I stället för
krigsmanskap lefvererade nu hanman naturapersedlar
eller penningeskatt och qvarstod sålunda endast såsom
ett skattedistrikt ända in i 16:de århundradet; dess
egenskap af militärisk organisation var då nästan
endast ett minne.

Till rikets försvar användes i stället under vår
medeltid dels den nyskapade frälsehären, dels
den genom uppbåd sam-manbragta bondehären. Den
förra lämpade sig mera för det stora kriget; - Den
sednare visade prof på sin duglighet under de många
befrielsestriderna, - ehuru den såsom militärisk
organisation naturligtvis företedde mångfaldiga
brister. Det var en helt annan princip, som låg
till grund för bondehären, än den som fram trädt
i hanmelagsinstitutioiien. Det var den personliga
värnepligten, som i densamma fick sitt uttryck, en
princip, som väl var känd äfven under hednatiden, men
som nu, tillfölje af förhållandena, kom att nästan
helt och hållet undantränga den för sjöljeristen
afsedda indelningsprincipen. Det var ej vissa
jorddistrikter, som utgjorde det nödiga manskapet,
utan när kaflen »snörad och bränd» gick omkring, så
egde en viss procent af hela den manliga befolkningen
att inställa sig till landets försvar. Det var
på den principen som de sednare utskrifn ingår ne
grundade sig.

Dessa uppbåd som kallat Sveriges allmoge till vapen
för att bakom bråtar hindra fiender att intränga
i bygderna eller för att bortjaga förtryckare, de
öfvergingo nemligen under ett nytt statsskick - till
utskrifningar. Den konungamakt, som gjorde Sverige
till en verklig nationel stat, skapade nya behof -
och främst bland dessa var krafvet på en stående
här. Gustaf Vasa sökte fylla detta behof genom
ett vidsträckt värf-ningssystem, och de sednare
regenterna begagnade ej allenast denna utväg, utan
sökte äfven att genom skatterusttjenst, sköld-,
knektar o. d. medel (hvarom utförligare hos vår
förf.) uppbringa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free