Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wikander. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
och så sammansmältes de båda principerna af indelning
för rekrytering och för aflöning, och så fick vårt
försvarsväsende den karakter det väsendtligen bibehöll
till 1809, då man uti bevärings-väsendet åter upptog
den förlegade grundsatsen af personlig värnepligt.
Sådana hafva grundtankarne i förf:s arbete synts
oss vara. Utrymmet har ej tillåtit oss att mer än i
allra största korthet dem framställa, och vi hänvisa
för öfrigt till arbetet sjelft, hvilket, såsom vi
förmoda skall finna talrika läsare bland dem, som
önska något känna om våra samhällsförhållandens
utveckling. Mot arbetets stil skall säkerligen
den granntyckte hafva åtskilligt att invända,
enär förf., som dock synes ega en ej obetydlig
skriftställareförmåga, besynnerligt nog understundom
tillåtit sig att på det godtyckligaste handskas med
det svenska språkets syntax. Om arbetet, såsom vi
i den allmänna bildningens namn skulle önska det,
vinner en större publik, tro vi dock, att förf. för
en ny upplaga säkerligen skall befria detsamma från
de vanprydnader, som endast tillfölje af allt för stor
brådska vid nedskrif-vandet synes hafva insmugit sig.
Skulle vi efter denna allmänna öfversigt i den
vetenskapliga kritikens namn ånyo skärskåda förf:s
arbete, så tro vi visserligen, att omdömet skulle
i det hela blifva ganska fördelaktigt, men det kan
dock icke förnekas, att anmärkningar lätteligen skulle
låta sig framställa. Ät en annan tidskrift och åt dem,
som bättre äro invigda i ämnets mysterier, öfverlemna
vi dock en granskning, som hvarken denna tidskrifts
plan eller vår egen förmåga oss medgifver. I största
allmänhet tro vi oss blott kunna angifva arbetets
vetenskapliga betydelse. Det synes oss vara mera
en sammanfattande framställning af föregående
forskningar, än en epokgörande produkt af egna
källstudier. Fackmannen skall deri finna föga nyheter,
möjligen till och med hafva sina betänkligheter vid
en och annan punkt, der förf. synes hafva blifvit
efter den vetenskapliga forskningens närvarande
ståndpunkt. Så synes oss t. ex. framställningen af
det uräldsta Sveriges samhällsskick något för mycket
påminna om den tid, då man talade om Allshärjartinget
såsom lliksdag, och förf:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
