- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
228

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wikander. Af -ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

förläggande (s. 5) af »förbundsförfattningen» till
fylkeskonungar-nas tid är väl ännu icke stödt på
historiska bevis. Likaledes synes oss förf. veta
något för mycket angående de mera out-ransakeliga
partierna af vår historia, då han t. ex, (s. 29) så
bestämdt påstår tillvaron af frälsefrihet för gamla
säterier ända in i de äldsta tiderna. Bevisen för
detta Botin’s och llabenii gamla påstående äro dock
alltför haltande, för att satsen skall kunna antagas
såsom viss, och om inan besinnar, hurusom ju i äldsta
tider skatter i egentlig mening knappast funnos, så
förefaller den långt ifrån otvifvelaktig. Att sto v
ätt a de män funnos inom Svearnes samhällen långt förr
än de fingo bref p u rättigheter, kan visst aldrig
förnekas; .- bördsadeln är äldre än tjensteadeln;
men månne man kan antaga, att dessa storbönder för
sina gårdar undandrogo sig ledungens pligter i den
tid, då man ej kände mer än ett slags krig, eller
att v e it sia n ej träffade dem, när denna skatt
af den kringresande konungen sjelf uppbars, och då
han väl just hos dessa store lika gerna som på sina
egna gårdar höll hof. Först när ledungslaman blef
en skatt i fredstid, när gästningen uppbars till
konungens gårdar såsom en regelbunden afgift, och
när nya skatter iinmerfort i nya former pålades, då
först kunde det blifva tid att tala om skattefrihet,
och då är det väl troligt, att de män, som »konungen
tjente», räknade på den större »äran» att vara från
skatten befriade,

I sammanhang dermed tro vi knappast, att allt det
besynnerliga förf. s. 33 yttrar om medeltidens
»frälse» och »adel» i någon mön låter sig
försvara. Hvar finnes beviset för det påståendet,
att »säteri» alltid blef »säteri», under det att
frälse och skatte länge vcxlade?» Åtminstone har lagen
ingen sådan grundsats. Och huru kan man för denna tid
särskilja »Adelsmän» och »Frälsemän» (och dertill åt
endast de sednare reservera titeln »riksens män»!) på
det sätt, att de förre egde sköldemärke, de sednare
icke, de förre grundade sitt företräde på gammal börd,
de senare voro de nya uppkomlingarne. Nekas kan väl
ej, att en social skilnad gjordes mellan de gamla
ätternas frälsemän och de nyskapade frälsemännen,
som dock med de förra egde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free