Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Svenska Krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wikander. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
lika politiska rättigheter, men knappast fann denna
skilnad sitt uttryck i tillvaron af eller bristen på
sköldemärke , en lyx hvilken ju hade sitt ursprung
af en helt annan rot än bördsstoltheten, nemligen
i chevaleriet, oeh som således stod öppen för hvem
som vare sig af äldre eller yngre frälse ätt kunde
förvärfva sig riddaregrad, eller, såsom i en sednare
tid, af konungen der p å erhöll sitt bref.
Af dylika oegentligheter kunna vi ock framhäfva förf:s
påstående, s. 52, att utskrifning förekom under Gustaf
Lstes tid, hvilket han vill stödja på det uttrycket
i en saköreslängd, att en bonde blef pliktfälld för
tredska »sedan han nämnder var.» Förutom att uttrycket
troligen afser något helt annat, nemligen att bonden
var utsedd till n äm dem an eller syneman, hvilket
eljest i saköreslängderna vanligen förekommer såsom
tillägg till det här ensamt stående ordet »nämnd», så
visa alla bref under Gustafs regering, att konungen
alls icke tänkte på någon utskrifning i den mening,
hvari de senare konungarne togo den. Det gifves i
dem alltid en anm aning till fogdarne att lega och
besolda knektar, och om också godtycke och våld ofta
vid till-lämpningen användes, så var dock principen en
helt annan än utskrifningens. Ja, i ett bref af 1551
d. 18 April säger konungen till en fogde, som tvingat
bönder till krigstjenst: »vi hafva alls icke befallt
våra fogdar att taga till knektar andra än dem,
som dertill äro villiga för kläder och penningar.»
Dock, vi afstå till andra, dertill mera berättigade,
den närmare undersökningen af arbetets vetenskapliga
värde och lemna detsamma med uttalandet af vår
förhoppning att se dess snara fortsättande af samma
skickliga hand.
-LL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
