- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
236

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dramatisk Literatur. Af n-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

Et Febersyn! - Men selv om det var sändt, - Men nei,
det kan ej vaere, thi det er Umuligt jo - men selv
om det var sändt, Saa skal det dog ej vaere sändt
for mig. Långt hellre vil jeg fly g te til den gamle,
Den hemmelige Magt, der vinker mig Bag Stjernedybet,
der, hvor Verclen ender, Långt heller löses öp i
Luft og Vand Gg drive som en Sky for Vinden hen,
End böje mig for denne Nazaroeer. Och det sista ord,
som i dödsminuten går öfver hans läppar, är:

Det är ej sändt, det var en Feberdröm. Här finner
man sjelfva hjertpunkten i den tragiska dikten; och
bilden af den mäktige personlighet, som försökte »ät
stånd-se Verdens hjul» fulländas genom de sista drag,
skalden här vetat att anbringa; och det skall alltid
räknas såsom en af diktens största förtjenster, att
förf. låtit Julianus vara konsequent i det sista;
hvarigenom ett halft och svagt intryck af det hela är
mycket förekommet. I någon närmare analys af Juliani
personlighet, sådan den af förf. blifvit skildrad,
kunna vi icke här ingå. Hvad beträffar organisationen
af handlingen i sin helhet samt teckningen af de
öfrige personligheter, som jemte Julianus uppbära
densamma, så synes det oss, att förf. i båda
fallen inlagt många vackra förtjenster. Vi kunna
likväl icke förneka, att handlingen synts oss hafva
erhållit en episk bredd, som icke alltid varit med
hänseende till dramats fordringar strängt nödvändig,
hvilket äfven gör sig gällande i sjelfva diktionens
beskaffenhet, hvartill kommer att de representanter
af den nya tiden, af kristendomens lifsinnehåll, som
uppträda gentemot Ju-liani sträfvande, äro något för
matta. De bästa figurerna äro utan tvifvel den nyss
nämnde Aétius, samt den älskliga Justina, men äfven
dessa spela i och för utvecklingen af handlingen
i sin helhet en något underordnad roll; och om man
lägger märke till, att deras i grunden rättfärdiga
och segervissa sak slutligen finner, sedan de genom
Kalkis’ sjelfrådigt och mot Juliani mening tillstälda
blodbad omkommit > sin slutliga fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free