Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fri Kyrka i Fri Stat. Tankar af en Prest, Läkare och en Jurist. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
sig fri, då hon nemligen är såsom hon bör
vara, d. v. s. när hon motsvarar sitt sanna
begrepp. Statskyrkan fordrar vidare af individen,
att han skall vara en religiös rnenniska, eller en
sådan som tjenar Gud i tankar, ord och gerningar;
och på dessa fordringar slår statskyrkan icke af
något, ehuru hon icke med yttre våld kan tvinga
till deras uppfyllelse. Hvad kan frikyrkan göra
mer? Intet. Och statskyrkan har slutligen samma
makt som frikyrkan, nemligen makt att genom ordet
och sakra-menterna bereda Guds rikes tillkomst
och bestånd på jorden. Enligt vårt och väl fleres
förmenande äro således ofrihet, eftergifvenhet och
vanmakt inga sådana bestämningar som angifva någon
begreppsskilnad mellan statskyrka och frikyrka. Deri
förhanden varande begreppsförvirringen i frågan
löses derföre icke på det af författarena föreslagna
sättet. Allt beror på det förhållande, som han
visas ega rum mellan de naturliga »samhällena»
såsom t. ex. staten och familjen, hvilka vi anse
i sin. sanning vara personliga och menniskorna
i praktiskt hänseende förbindande makter, och de
fria »associationerna», hvilka icke äro samhällen i
egentlig mening utan »anstalter», som kunna upplösas,
och ur hvilka individen kan utträda, när han vill,
utan att kränka någon honom förbindande lag. När detta
förhållande blifvit bestämdt i begrepp, då kan man
vetenskapligt afgöra förhållandet mellan samhället
och associationen äfven i religiöst afseende eller
förhållandet mellan statskyrkan och frikyrkan. Här
är icke stället för en sådan undersökning, men
vi anteckna blott såsom vår lefvande öfvertygelse,
att de fria associationerna icke böra och icke kunna
sättas såsom det kyrkliga lifvets högsta ideal, ty jag
kan vara den frommaste och mest gudfruktiga menniska,
som trampar jorden, utan att på något sätt känna mig
förbunden att träda i någon direkt förbindelse med
en religiös association inom eller utom mitt folk,
men jag kan icke underlåta att verka för att det
religiösa lifvet förkofras och fulländas inom familjen
och inom staten och inom menskligheten. I dem har en
guddomlig ordning insatt mig såsom en lem, och deras
ändamål skall jag tjena. Och dessa samhällen hafva
icke blott sitt individuela eller specifika ändamål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
