Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Skönliteratur: Fjellbruden, Skaldestycke af Johan Jolin. - Herjulf, af A. H. Ölander. - Kungabarnens möte, af A. H. Ölander. - Sulitelmasånger, af E. V. Dufva. - Fantasi och Verklighet. Träsnitt af Sixten Wird. - Fantasiklängväxter kring verklighets stam, af L. v. K. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
äfven på prosa; dertill fordras inga andra vilkor än
dem, som gälla för all dikt, - vi mena »fantasi och
verklighet», nemligen så, att fantasien icke får löpa,
huru hon vill, och verkligheten icke uppfångas med
fotografens camera, utan verkligheten skall utgöra
det material, som den poetiska fantasien omarbetar
eller omskapar till ett fullkomligt sannt och
träffande uttryck för det inre lif, hvars fenomen
den är, något som ju med den gifna verkligheten i
denna ofullkomlighetens verld sällan eller aldrig är
fallet. Alldeles förvändt är det, att låta fantasien
skapa en verklighet, som icke liknar någonting
på jorden; det sanna konstverket fordrar, att de
fullt genomtränga hvarandra, och detta är endast
fallet, när fantasiens skapareförmåga i någon mön,
såvidt det för stoftets barn är möjligt, i kraft
är beslägtad med den högsta kraften, som ordnat
universum, ty konstverkets uppgift är att i smått
gifva oss en bild af det helas organiska ordning
och skönhet. Är nu detta fallet med de skrifter,
som stå sist på vår anmälningslista? Tyvärr, vi
nödgas bekänna det, icke i ringaste mön. De heta väl:
»Fantasi och verklighet», »Fantasi-klängväxter kring
verklighets stam», men vi må noga observera, att det
just är fantasi och verklighet, fantasiklängväxter,
slingrande sig kring det verkligas stam: icke ens i
titeln finnes en antydan om, att de böra sammansmälta
med hvarandra, utan antingen skiljas de fullkomligt
såsom hos »Sixten Wird», eller hängas fantasiens
blommor som en dekoration på verkligheten såsom hos
L. v. K. Följden blir, att fantasiens verk hos båda
har blifvit opoetiskt i ordets egentligaste mening,
d. v. s. visar brist på skapande kraft, och att
verkligheten blifvit, hvad den allra minst får vara,
nemligen overklig.
Vi fråga blott, om icke detta är fallet i »Sixten
Wirds» »Dimmor och dager». Finnes der någon sanning,
har väl någonsin en verklighet sett ut eller kunnat se
ut som den, hvilken der presenterar sig för oss? Eller
i »Små hemligheter från en småstad», som i ämne och
ton ganska mycket påminner om och vill likna Jeremias
Munters »Etyder», är der större sanning och mera
träffande teckning af situationer eller figurer? Så
är t. ex. kamrnarjunkaren en öfverdrifven karikatur
af en snitt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
