- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
353

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår Tid och dess sträfvanden. Populära föredrag för folket af N. Lilja I. II. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353

osinnliga och andliga. Utgör gud och hans idéer
eller andarne den sanna verlden, i jemförelse med
hvilken sinneverlden är «ett fullkomligt plågoland»,
och kan ingen ande uppenbara sig i sinneverlden,
huru skall man då lösa eller begripa tillvaron af
denna; och huru skall man utan skepticism frigöra
sig från en orimlig dualism? Icke kan väl D:r Liljas
vetenskaplighet tillåta honom antaga en skapelse
af menniskans verld i vanlig theolo-gisk mening,
ty D:r Lilja försäkrar, att «alla Guds omedelbara
uppenbarelser i verlden endast tillhöra diktens och
sagans område.» Om upperibarelsebegreppet synes D:r
Lilja äfven föra ett sväfvande och motsägande tal. Än
heter det, att ingen ande, icke en gång Gud sjelf, kan
uppenbara sig i sinneverlden, och än försäkras, att
«Gud uppenbarar sig för menniskorna endast i naturen,
i sina skapade verk (- D:r Lilja synes således antaga
en skapelse -) och inom vår egen ande. «Guds ande
finna vi öfverallt i naturen, i naturens väsende och
naturens lif», heter det, och ändock är Gud ett rent
personligt väsende. Huru skall ett rent personligt
väsende med sin ande kunna uppehålla och vara den
lefvande kraften i naturens opersonliga lif? Dessa och
tusen andra svårigheter öfverfaras eller bortblåsas
af den populäre skriftställarens svada lika lätt som
töcknet af morgon-vindarne. Skada blott att ljuset
icke lika lätt frambryter.

Vi vända oss vidare till fö rf: s uppsats «om
menniskan och hennes ändamål», ur hvilken vi uttaga
ett par satser såsom exempel på förf:s vetenskapliga
ståndpunkt. Förf. antager, att syndafallet, såsom
det beskrifves i Bibeln, endast är «en sanningslös
folksaga utan ringaste trovärdighet», samt säger sig
ej kunna begripa, huru ett begånget fel kunde hafva
en förderflig inflytelse på ett helt efterkommande
menniskoslägte; hvarvid han i en not tillägger
följande upplysning: «ätandet af. en trädfrukt är
och kan aldrig vara ett moraliskt brott. Men om denna
saga vore sann, så skulle ju Gud vara syndens upphof,
då han stälde så till, att de första menniskorna måste
synda.» - Ett mera egendomligt sätt att ådagalägga sin
vetenskapliga ståndpunkt kan ju svårligen tänkas. Att
ett begånget fel ovilkorligen

Svensk Liter. Tidskrift H. VI. 1866.
23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free