- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
355

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår Tid och dess sträfvanden. Populära föredrag för folket af N. Lilja I. II. Af Daniel Klockhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

355

liga naturen liar. emedan den först i tiden vunnit
aktualitet, en tendens att bibehålla sig oberoende
af förnuftet, den osinnliga naturen, ocli derigenom
uppstår mellan båda dessa makter en strid. Denna den
sinnliga naturens benägenhet att hålla sig oberoende
af förnuftet är en medfödd benägenhet - låtom oss
medgifva det - och en benägenhet till det onda, ty det
onda är just detta. God är den menniska, hvars förnuft
bin?er sinnligheten under sig såsom sitt organ, ond
är deremot den, som sätter det sinnliga såsom princip
för sitt lif och undertrycker det förnuftiga. Men
derföre att rnenniskan har en medfödd benägenhet
till det onda, är det icke sagdt, att hon har en
medfödd oförmögenhet till det goda. Deruti må man
gifva D:r L. rätt; men man må akta sig att obetingadt
underskrifva den grund härför, som D:r Lilja anger;
ty endast af sig sjelf kan menniskan icke fullända
ett verkligt förnuftigt och godt lif. Pion måste
dertill hafva stöd och hjelp, väl icke af fänaden,
men af andra väsenden. D:r Lilja synes dock icke hafva
någon tanke på att andra väsenden än menniskan och
fänaden hafva en tillvaro här i verlden, eller att
andra väsenden än dessa ingå såsom bestämmande makter
i verldshistoriens lif; ett bevis bland många andra
på D:r L:s ytliga filosofiska bildning. Skulle man
i verlden icke hafva mera godt än det, som härleder
sig från menniskan, d. v. s. skulle man från det goda
afräkna hvad som kommit från guddomligheten och de
menskliga samhällena (såsom menskligheten, staten
och familjen), så blefve resten i sanning icke stor.

Den sista af den förra delens uppsatser handlar om
«det eviga förnuftet». Vi anse oss ej skyldiga att
egna denna uppsats någon särskild uppmärksamhet,
utan vi öfvergå till förf:s ethiska och sociala
resonnementer i andra delen af hans arbete. Dessa
resonnementer äro stundom af den beskaffenheten,
att de hvarken för anständighets skull kunna anföras
eller till ordentlig vederläggning upptagas. D:r Lilja
säger t. ex. i kapitlet om familjen, att äktenskapet
i våra dagar befinner sig på en «be klagansvärd»
ståndpunkt, synnerligen derföre att godtycket
och köttets begärelse icke enväldigt utgöra dess
konstituerande lagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free