Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår Tid och dess sträfvanden. Populära föredrag för folket af N. Lilja I. II. Af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
om dess förbindande makt öfver individen, om dess
andliga ändamål o. s. v. äro bara fördomar; låt oss
derföre lefva som om religion och samhälle icke hade
med familjen att göra, låt oss ingå äktenskap kors och
trärs, för några dagar eller några minuter i sender,
och låt oss blott se till, att vi icke våldföra oss
på vår kropps krafter! Synden är en naturprocess;
det goda är endast menniskans verk o. s. v. - må vi
derföre kasta deri kristna ethiken i skräpvrån och
följa det nya systemet! Och samhällslifvet sedan,
hvilket Sodorn och Gomorra! Uppres dig ädla folk,
omgjorda dina länder och gå ut ur detta elände och
skudda stoftet af dina fötter! Men hvart du skall taga
vägen, och huru du skall bygga dig ett nytt samhälle -
spörj derom de tigande stjernorna, ty D:r L. har icke
en tunga, som rör sig till svar.
Med ett ord: D:r L:s kritiska fackla sväriges
förhärjande öfver alla lifvets förhållanden, den
gamla verlden uppbrännes af dess eld, men ingen ny
verld stiger fram ur askan. Detta är det tröstlösa
resultatet af D:r L:s populära föredrag om «vår tids
sträfvanden»; och orsaken dertill består, som vi
nämnt, i den oriktiga uppfattningen af sättet att gå
tillväga vid upplysningens meddelande. Missgreppet att
vilja behandla folkets medvetande likt en bygnadstomt
har hämnat sig.
Innan vi afsluta dessa rader, önska vi tillägga ännu
några ord. Hvar och en, som icke hör till de sofvande
menniskorna, vet mycket väl, att vår tid går hafvande
med en religiös revolution. När tiden är fullbordad,
skall den födas till verlderi; och om födslosmärtan
dervid blir stor, så får man icke förundra sig. Men
ve den, som i o tid uppjagar passionernas vildhet och
genom ett lättsinnigt behandlingssätt af de religiösa
frågorna framkallar ett förtidigt och förstörande
utbrott af de ännu delvis slumrande krafterna. D:r L:s
uppträdande i de här omnämnda populära föredragen har,
oafsedt de missgrepp, som vi redan påpekat, det svåra
felet att dels i otid väcka ett pöbelaktigt skrän mot
den bestående ordningen, hvarvid det goda och onda i
denna icke alltid komma att skiljas så som sig bör,
och att dels på ett ganska slående sätt motivera en
de konservativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
