Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Urkunder: Handlingar rörande Sveriges Historia, med understöd af statsmedel i tryck utgifna af Kongl. Riksarkivet; Första Serien: Gustaf d. I:s Registratur. D. I-III. Andra Serien: I, Lagförslag i Carl d. IX:s tid. - Svenska Riksarkivets Pergamentsbref, förtecknade med angifvande af innehållet. - I. 1351 - 1382. - Historiska Handlingar, till trycket befordrade af Kongl. Samfundet för utgifvande af Handskrifter rörande Skandinaviens historia. D. V. - Handlingar ur von Brinkmanska Arkivet på Trolle Ljungby, utgifne af G. Andersson. D. II. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
för vetenskapen ocli någon gång om
uppoffringar sådana som dolde sig för veiidcn och
sökte sin belöning i sig sjelfva.
Intresset för urkunders bevarande framträder
naturligtvis i första hand såsom intresset för
de bebrefvade rättigheternas bibehållande. Såsom
jordegaren förvarade sina fastighetshandlingar,
så skrinlade kloster, kyrkor och höga herrar sina
förseglade pri-vilegiebref - och så bevarade furstar
och råd besvurna handfästningar och traktater. Så
bildades arkiver under Medeltiden. Det var nog också
de tankarne, som drefvo Biskop Brask att fördjupa
sig i rikets gamla handlingar och som förde Erik
Sparre och Hogenskild Bjelke till de historiska
studier, hvaraf vi se så vackra frukter i kopiorna
af registraturet och i de lärda afhandlingarne om
Adelns privilegier. De mente sig dermed kunna värna
den historiska rätten emot den nya tidens djerfva
anspråk. Det var ock det intresset, som ledde tidens
novi ho-rriines att på sitt sätt forska i forntidens
gömmor., att skaffa sig bref, der bref icke funnos,
och att på förfalskade rättshandlingar grunda
förfalskade rättsanspråk. Och ehuru den historiska
rätten i Brasks och Sparres dagar, såsom flera gånger
sedermera under vårt samhällslif, måste gifva vika för
en högre lag, ehuru af de bebrefvade rättigheterna en
stor del blifvit till ett minne allenast, så torde
väl detta intresse ändock aldrig kunna upphöra att
vara ett hufvudintresse vid historisk forskning. I ett
land sådant som England, der prrejudikaternas magt är
större än den rationella rättens, der den historiska
kontinuiteten är bättre bibehållen än annorstädes,
der en noggrann edition af en «writ» från 1400-talet
är juristen lika välkommen som hos oss det sista
numret af 1866 års Författningssamling, der måste
t. o. m. de på urkundsforskning grundade historiska
studierna blifva till en fråga af omedelbart praktisk
vigt och betydelse. Och om vårt fädernesland också
bättre än England lyckats omsmälta och koncentrera
sin rättsliga utveckling och derigenom blifvit mera
fritt i förfogandet deröfver, i det. dagliga lifvet
mera oberoende af seklernas tunga vigt, så har det
dock ingalunda så brutit med sin forntid, att det
icke måste känna såsom ett behof att rätt ofta vädja
till dess dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
