Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Urkunder: Handlingar rörande Sveriges Historia, med understöd af statsmedel i tryck utgifna af Kongl. Riksarkivet; Första Serien: Gustaf d. I:s Registratur. D. I-III. Andra Serien: I, Lagförslag i Carl d. IX:s tid. - Svenska Riksarkivets Pergamentsbref, förtecknade med angifvande af innehållet. - I. 1351 - 1382. - Historiska Handlingar, till trycket befordrade af Kongl. Samfundet för utgifvande af Handskrifter rörande Skandinaviens historia. D. V. - Handlingar ur von Brinkmanska Arkivet på Trolle Ljungby, utgifne af G. Andersson. D. II. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
understöd af en läsande allmänhet, vida större än
de egentlige vetenskapsmännens då så ringa skara.
Från Statens sida åter märker man under 18 århundradet
föga deltagande för den verksamhet, hvaråt en Gjörwell
och en Loenbom offrade alla sina krafter. Väl kom
man på högsta ort att tänka på ett Diplomatarium
Suecanum, men regerings ärender drogo den utsedde
mannen från det värfvet, och planen spardes för ett
kommande sekel. Iliksarkivet torde ej heller länge
hafva förblifvit hvad det var under 1600-talet.
Det var först sedan den nyfödda tidens mäktiga
andliga rörelser gjort sitt arbete i Norden, som en
ny sera randades äfven för våra urkunder. Gothicismen
grep ej blott ungdomen och den unga vetenskapen;
äfven statsmännen och de gamle sågo den nationela
utvecklingens och historiens betydelse i ett nytt
ljus. Så begynte Staten erkänna sig hafva serskilda
förpligtelser till den vetenskapen, och från slutet
af 1820-talet framträda frukterna af detta erkännande
i de medelst statsmedel utgifna Gamla La-garne och
Diplomatarium suecanum, som från och med andra delen
vann understöd genom vissa exemplars inköpande.
Riksarkivet åter, som under tidens lopp endast
«blifvit till en liten obetydlig och ringa aktad
del af Kgl. M:ts allt mer och mer söndersplittrade
Kansli», skulle också få sin nyfödelse genom en af
den nya vetenskapens koryféer. En skola för blifvande
statsmän, i Oxenstjernas mening, hade det längesedan
upphört att vara; Hans Järta, som trädde till arkivets
styrelse 1836, gjorde det till en skola för unge
historici. I hans serdeles intressanta och upplysande
årsberättelser *) finner man den store mannens tankar
i ämnet med klarhet framlagda; deraf ser man ock, huru
det vidlyftiga och mödosamma arbetet med de hopade
handlingarnes ordnande och registrering fortgick,
huru nya urkundsskatter anskaffades och huru genom
hans egen uppoffring och oegennytta till allt detta
den materiela nervus rerum bereddes.
1) Förvarade i R. A.; 1843 års berättelse tryckt i
Frey för 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
