Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Urkunder: Handlingar rörande Sveriges Historia, med understöd af statsmedel i tryck utgifna af Kongl. Riksarkivet; Första Serien: Gustaf d. I:s Registratur. D. I-III. Andra Serien: I, Lagförslag i Carl d. IX:s tid. - Svenska Riksarkivets Pergamentsbref, förtecknade med angifvande af innehållet. - I. 1351 - 1382. - Historiska Handlingar, till trycket befordrade af Kongl. Samfundet för utgifvande af Handskrifter rörande Skandinaviens historia. D. V. - Handlingar ur von Brinkmanska Arkivet på Trolle Ljungby, utgifne af G. Andersson. D. II. Af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
gen klart. Det kan för honom icke vara till fromma,
att hvarje år få ett nytt tillskott till «Svenska
Bibliothekets» och ((Historiska Märkvärdigheternas»
oordnade material.
Men den antydda beräkningen kan i sanning ej vara en
verklighet. Det synes åtminstone på de sista delarne,
att Samfundet alltmera begynt inse nödvändigheten af
att efter någon viss plan utgifva mera sammanhängande
urkundssamlingar. Plockgodset har fått alltmindre
rum; endast då och då träffar man, före eller efter
de handlingar, som bilda ett större helt, något
sådant curiosum som en af Gustaf III och Ludvig XIV
egenhändigt undertecknad traktat o. d. Men då en
sådan riktning begynner göra sig gällande, så uppstår
naturligtvis den frågan, huru dylika bearbetningar
skola åstadkommas. Dertill fordras tid och arbete,
för att från spridda håll hemta materialet, sofra
det och organiskt förbinda det till ett helt -
och för att bekosta en sådan tid och ett sådant
arbete fordras penningar. Eller månne icke förnämsta
orsaken till ofvanberörda brist på plan varit den, att
Samfundet för sina arbeten varit temligen beroende af
de upptäckter, några af dess medlemmar tillfälligtvis
gjort; det har icke kunnat kommendera arbetare, utan
fått mottaga bidragen, och det har derföre blifvit
hufvudupp giften att blott på något sätt fylla den
del, som på viss tid bort utkomma. Just derföre vore
det kanske nyttigt, om detta Samfund toge t. ex. det
Oldnordiska Sällskapet i Köpenhamn till mönster. Då
detta lyckats få bidrag från Kiew, Sibirien och
Amerika, så borde det Kungl. Historiska Samfundet för
Svenska urkunders utgifvande åtminstone inom vårt land
kunna påräkna ett liknande intresse. Och om Samfundet
sålunda blefve iståndsatt att arbeta efter plan,
ingalunda skulle urkunder saknas att utgifva.
Den del, som Samfundet sednast utgifvit, har
ett så mycket större värde, som man redan länge
väntat på en dyrbar urkund, hvilken den nu bjuder
allmänheten. Wallqvists berättelse om 1789 års
riksdag måste anses såsom en källa för dess historia;
om mannen också är part i det stora målet, torde hans
vittnesbörd dock få gälla rätt mycket, enär han skådat
djupare in uti förhållandena, än de fleste af dem,
som i honom blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
