Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges National-Museum. Dess byggnadshistoria, dess arkitektur och samlingar m. m. En öfversigt af F. S. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
meddelar, nemligen att «kulting» betyder «halfväxt
gris». Detta i förbigående, blott för att antyda
nödvändigheten af ett literärt biträde vid sidan
af intendenten, hvilket äfven broschyr-författaren
förordar.
Hvad författarens mellersta eller esthetiska afdelning
beträffar, neka vi ej, att der finnas både sanna och
riktigt sagda saker, men vi måste deremot opponera
oss emot författarens utgångspunkt, nemligen hans
antagande om stilen i det nya museum. Författaren
säger nemligen, att stilen «kan kallas vene-tiansk,
såsom i vissa stycken erinrande om den utbildning af
renaissansen, som gjort sig gällande i Venedig», ett
påstående, som vi ej finna styrkt genom det försök
till bevisning, som presteras. Af den venetianska
palats-stilens grundvilkor, nemligen å ena sidan
bristen på utrymme och fast botten, hvilken brist ej
tillät en monumental arkitektur sådan som t. ex. den
florentinska utveckla sig med sköna proportioner och
linier samt mäktiga massor, ställda i harmoniskt
verkande kontrast emot hvarandra, och å den andra
sidan läget vid ett rörligt vatten samt just tillfölje
deraf böjelsen för ett lifligt och fantastiskt spel
af färger och dekorativa former, hvilka, upprepade
af det speglande vattnet, höjde det helas svärmiska
och pittoreska behag, - af dessa vilkor fanns här ej
mera än ett, nemligen det senare, hvaremot ingenting
hindrade byggmästaren att äfven med bibehållande
af den rika detaljen utbreda sig i både massor och
linier, - något, som heller ingen kan förneka att
han åsyftat, ehuru fråga väl kan uppstå, om han så
synnerligt lyckats i sin uppgift. Hvad detaljen angår,
kunna vi väl medgifva, att den rika och något brokiga
dekorationen påminner om den venetianska eller kanske
närmare om den nord-italienska ung-renaissance,
som representeras af La Certosa vid Pavia, af
Capella Coleoni i Bergamo, af familjen Lombardi
och dess palats i Venedig m. fl. Men vi kunna
ej i flygelfa^adernas fönsterindelning se någon
erinran om de venetianska loggierna, hvilka bildade
sjelfva hufvudmomentet i facaden och derför intogo
ett betydligt rum. Eller, om det varit meningen att
bygga venetianskt, hvarför an-bragtes ej en loggia,
som var så nödvändig för karakteren, just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
