Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska konsten på den skandinaviska konstutställningen i Stockholm 1866. II. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
af en utmärkt konstnär också värdigt att lyftas från
sin betydelse för ögonblicket till en betydelse för
alla tider? Skall denna fina, rosenröda skål vara lika
luftig och läcker äfven i den tunga bronzen? Skola
dessa, nu ofta något sammanträngda., figurer, i
en stil, hvilken såsom dekorativ har rätt att vara
mindre strängt plastisk och i anordningen mera närma
sig det pittoreska, äfven tåla vid att erhålla tidens
gröna patina? Och framför allt - skola dessa obestämda
former i sjelfva uppsatsen under skålen, hvilka former
nu i det lätta materialet närmast likna droppsten,
men för öfrigt ej ega någon afgjord naturlig eller
konstnärlig gestalt, - skola de kunna bära den
hedern att gjutas i ett ämne, som fordrar fast
utpreglade och betydelsefulla linier och konturer,
för att berättiga sitt användande? Uppriktigt sagdt,
finnes redan nu i gipsen svaga punkter, som komma af
improviseringen och tyda på en mindre klart utvecklad
tanke. Hit hör framför allt den kinkiga föreningen
mellan skål och fotställning, en förening, som ej
liknar något i naturens rike och derför äfven gifvit
anledning till flerfaldiga mera eller mindre lyckade
tydningsförsök. Hit hör äfven fotställningen sjelf
med sina obestämda nischer och sitt ännu obestämdare
stoff, som med de oklara formerna ej ger någon
föreställning om, hvad det egentligen skall vara. Hit
höra slutligen åtskilliga af de framställda figurerna,
hvilka ej rätt tillfredsställa ett kritiskt öga,
såsom t. ex. Eönn med sin tvungna ställning och sitt
förlorade halfva ben, barnet vid Himingglaefas sida,
som sticker handen in i nästa nisch, och framför
allt JEgir med sin svaga underkropp och sitt stora
hufvud, hvaremot den ungdomlige Necken synes oss
förträfflig och Hsefring bäst grupperad bland de
med flere figurer försedda nischerna, hvarjemte
barnen i denna grupp äro bra modellerade, i motsats
mot flere af qvinnogestalterna, som äro märkbart
svaga. Mot komposition och utförande kunna således
redan nu vigtiga anmärkningar göras, hvilka dock
icke hafva någon större betydelse, så länge arbetet
betraktas i sin ursprungliga egenskap af dekoration
och tillfällig produkt, men som deremot växa till
betydliga dimensioner, när fråga blir om ett nytt
användande deraf utom dess ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
