Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska konsten på den skandinaviska konstutställningen i Stockholm 1866. II. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
liga ändamål. Orimligheten häri bör dock lätt kunna
inses, och möjligen skall saken klaras genom en
jemförelse, som faller oss in. Vi ega inom vår
literatur en dramatisk tillfällighetsprodukt af
stort poetiskt värde, nemligen Bottigers «En Majdag
i Värend». Såsom alster af en tillfällig inspiration
skall detta stycke alltid bibehålla sitt ursprungliga
värde, men det har aldrig fallit hvarken författaren
eller någon annan in att lyfta det utan vidare till
allmängiltig betydelse som dramatiskt konstverk och
gifva det en stående plats på repertoiren vid sidan
af genomarbetade dramatiska produkter. Fullkomligt
detsamma är förhållandet här. Utan en grundlig
omarbetning anse vi - och troligen är konstnären sjelf
på vår sida - den berömda fontänen icke färdig att
förevigas i bronz, och vi mena här en omarbetning både
till formen i sin helhet och i afseende på de enskilda
figurerna i nischerna. Sker detta, då skall troligen
Molins fontän blifva ett verk, värdigt konstnären och
det folk, hvars enthusiasm han genom detta första,
i sin art såsom dekorativt arbete väl lyckade, utkast
förmått i så hög grad framkalla.
Och nu sluta vi denna granskning med en hjertlig
till-Önskan till dem, som skola föra vår konst framåt,
att de måtte lyckas i sina ädla sträfvanden. Den
farligaste klippan för den svenska konsten, liksom
för den svenska poesien, torde vara en på folklynnet
beroende böjelse för den osanna och tomma idealism,
som tager frasen och gesten för själen och väsendet,
och som spiller bort sin kraft på en virtuositet,
hvilken kan väcka beundran, utan att träffa
hjertat. Det är mot denna vi måste kämpa, och vapnen
äro: en riktig insigt i konstens väsende och dess
ställning till den allmänna kulturen, samt en öppen
och oförvillad blick för natur och lif. Tillegna vi
oss dessa vilkor för ett sannt konstnärsskap, och
förenas dermed de oundgängliga, aldrig tröttnande och
aldrig fullkomnade, studier, som tillhöra konstnären
och poeten lika väl som hvarje annan fackman, om han
vill gå framåt, så skola vi göra ännu en stor och för
oss välsignelse-bringande vinst: vi skola motarbeta
det dilettanteri, som är konstens ovilkoiiiga förderf,
och vi skola se, att arbetena i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
