Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theologisk Literatur: Om den hel. Skrifts Inspiration. Dogmatisk afhandling af D:r C. Warholm. - Den Christeliga Dogmatiken enligt lutherska kyrkans bekännelseskrifter framstäld af C. O. Björling. Förra delen: Den christeliga dogmatikens vetenskapliga grundläggning. - Gud är icke de dödas Gud, utan de lefvandes Gud. Predikningar af S. Vögelin. Öfversättning af E. Rönnbäck. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
vi «fånga vårt förnuft under trons lydno», men
för ett missför-stådt dogmatiskt intresse göra vi
det icke.
Förf-.s betraktelser af den negativa kritikens
inkast äro högst intressanta, ehuru v al de ej
öfverallt tillfredsställa oss. Att här genomgå denna
betraktelse skulle gagna till föga och möjligen
icke vara på sin plats. Vi tillåta oss endast att
påpeka, huruledes konseqvensen af förf:s theori
med nödvändighet frammanar ett inkast, som torde
blifva svårt att bortförklara. Antager man förf:s
inspirationslära, så måste man förändra de religiösa
mytherna till rent historiska berättelser, hvilket
åter är något, hvaremot hela menniskonaturen uppreser
sig. Enligt erfarenhetens vittnesbörd hafva alla
folk haft en naturlig utveckling från lägre till
högre kulturstadier, och i myther och bilder (till
sin form beroende af deras menskliga natur) hafva
de klädt sin så småningom ljusnande uppfattning af
det oändligas eller guddomligas lif i menniskan; men
enligt förf-.s inspirationslära har det israelitiska
folket njutit af en alldeles särskild försyn, och
dess utveckling har ledts af en utanför stående
guddomlig makt, som aprioriskt bestämt hvarje face i
dess religiösa, politiska och sociala lif och som lagt
hvarje ord (och icke blott hvarje inre själsrörelse)
på profeternas tungor och sålunda omedelbart skapat
en guddomlig historia af alldeles särskild art. Detta
är ett dogmatiskt våld; en upprif-vande motsägelse,
hvars välsignelse för menskligheten förefaller oss
vara högst tvifvelaktig. För att denna motsägelse
skall kunna lösas på ett vetenskapligt sätt, fordras
åtminstone en splitter ny filosofi, hvarom ingen ännu
har en aning.
En annan tanke, som möjligen äfven här förtjenar
att få ett uttryck, är den, att den theologiska
dogmatikens män med stundom nog långt drifven
tvärsäkerhet anse den synpunkt, som de valt för
betraktelsen af religionen och uppenbarelsen, för
den enda möjliga och rätta. Alltid har en gifven
spekulation af bättre eller sämre art bestämdt
dogmbildningen såtillvida, att den för densamma lemnat
det vetenskapliga uppslaget. Att utan förutsättning af
någon slags filosofisk spekulation försöka framställa
ett dogmatiskt system är ock en ren omöjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
