Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Tro og Viden. Sendebrev til Rasmus Nielsen, professor i Philosophien, fra D:r Zeuthen. - Svar till Hr D:r Pastor Zeuthen i Anledning af hans Sendebrev om Tro og Viden, af Rasmus Nielsen. Af D. K-ff - Nordisk Universitets-Tidskrift. Tionde årgångens fjerde häfte. Utgifvet af J. Hellstenius. Af D. K-ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
rika men ovetenskapliga förklaringar af undren,
såsom t. ex. af skapelsen, inkarnationen och
inspirationen. Men det är dock icke sagdt, att
prof. Nielsen har rätt i allt, eller att D:r Zenthen
icke haft skäl att göra sina anmärkningar. Det
förefaller oss nemligen som om prof. Nielsen
råkat i en motsägelse, hvilken just föranledt D:r
Zeuthen att vara oviss om riktigheten af de först
uttalade åsigterna. Prof. N. antager nemligen,
att tro och vetande äro fullkomligt «uensartede»,
och likväl hoppas Prof. N. att kunna förena dem
i «een Bevidsthed.» Men öfver de härvid mötande
svårigheterna sprider prof. Nielsens svar icke
det ljus, vi hade väntat oss, ty dermed att man
bevisat, att «mira-kelvetenskaper» äro fantastiska
och illusoriska ting, har man väl vunnit något men
icke allt, som är nödvändigt för frågans lösning.
D. K-FF.
Nordisk Universitets-Tidskrift. Tionde årgångens
fjerde häfte. Utgifvet af J. Hellstenius.
Upsala. 1866.
Vi hafva att anmäla ännu ett nytt häfte af Nordisk
Universitets-Tidskrift, hvars i många hänseenden
intressanta innehåll gör det synnerligen vardt
allmänhetens uppmärksamhet. Den första artikeln härrör
från vår frejdade forskare E. Fries, hvilken, ännu i
sin lefnadsafton lifvad af ett otröttadt vetenskapligt
nit, lemnar oss en kortfattad «Jemförelse mellan
inhemska växternas namn i skandinaviska och engelska
folkspråken». Af denna jemförelse framgår, utom
bevisen för den inre frändskapen mellan språken,
att en mängd skandinaviska växtnamn införda
i engelskan «äro att anse såsom minnesmärken
af skandinavernes invandringar och vidare, att
dessa möta oss företrädesvis i Northumberland och
N. England, der skandinaverne talrikast bosatte sig,
samt att mera egendomliga växtnamn nästan uteslutande
tillhöra sydligaste Sverige, Skåne och Danmark,
hvaraf bestyrkes en nära samtidig uppgift, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
