- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
420

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk Universitets-Tidskrift. Tionde årgångens fjerde häfte. Utgifvet af J. Hellstenius. Af D. K-ff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

420

Anglerne före sin utvandring till England bodde
i Skåne, Seland m. fl. små öar.» - Den andra
uppsatsen «0m konungavalen enligt landslagarne»
af C. L. Kunbom utgör en intressant framställning,
som på ett värdigt sätt ökar antalet af de många
goda artiklar, som tidskriften upptagit på sina
blad.- Häftets utgifvare, J, Hellstenius, liar
lemnat några Anteckningar om och ur Sveriges pr
i vät-ark i ver», hvilka särskildt gjort oss nöje
genom de meddelade brefven från general-amiralen
C. A. Ehrensvärd, hvilka äro ganska karakteristiska
för denne egendomlige ädling. Hvad förf. yttrar om
önskligheten af de privata arkivernas sorgfälliga
vård, kan naturligtvis icke annat än vinna hvarje
fosterlandsväns bifall. Mycket af dessa arkivers
innehåll kan väl vara lämpligt «matsäckspapper»,
men urvalet af sådant bör dock icke lernnas åt
matmödrarnes eller husmamsellernas okritiska infall. -
Vidare innehåller tidskriften en replik med anledning
af C. Eichorns förut intagna undersökning om skriften
«Les Anecdotes de Suéde», hvilken Hr E. ansett sig
kunna bevisa vara ett verk af Pufendorf, men hvilken
förmodan förf. söker visa vara ogrundad. Man måste
äfven, synes det oss, gifva förf. rätt i många af hans
tvifvel, och hans slutsats» att «saken ännu icke torde
kunna sägas framstå i fullständig dager» lär väl icke
vara för mycket vågad. - En liten förtjenst-full
och intressant uppsats är Prof. C. Säves «0m
Hamlets namn och betydelsen deraf». Förf:s starka
sida i språkforskningen är otvifvelaktigt den
etymologiska. Förklaringen af Hamlets namn synes oss
äfven synnerligt lyckligt och väl motiverad, så långt
vi mäkta följa förf:s deduktioner. I sagan, först
upptecknad af Saxo Grammaticus, heter Hamlet Amleth
(Amlethus). Att sagan om denne prins varit känd och
utbredd bland de nordiska folken vill förf., enligt
Sveinbjörn Egilssons i Lexic. Poet. antiq. Linguae
Septentrionalis gifna anvisning, se deruti, att i
en strof i Sn. Eddans Skaldskaparmål hafvet kallas
för «Amlodes q värn» (Amlööa meldr-böl), hvilket
sam-manställes och förklaras med den i sagan angifna
berättelsen om Hamlets fyndiga svar, när han göres
uppmärksam på «det myckna mjölet» (den hvita sanden)
vid hafsbrädden. Hamlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free