Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colani, T., Religiösa föredrag. Öfversättning. I, II, III. - Robertsson, F. W., Predikningar. Öfversättning. - Parker, Theodore. Samlade Skrifter. Öfversättning af V. Pfeiff. Af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Colani, T. Religiösa föredrag.
Öfversättning. I, II, III.
Stockholm. Z. Häggström. 1858. Ilobertson,
F. W. Predikningar. Öfversättning. Stockholm.
d’Aubigné’s förlag 1864. Parker, Theodore.
Samlade Skrifter. Öfversättning af V.
Pfeiff. Upsala. E. Edqvist. 1866.
Man har klagat öfver att var tid är materialistisk,
att dess intresse endast hvilar vid hvad som har
betydelse för denna verldens korta och oroliga lif,
och för att bestyrka befogenheten af denna klagan,
har man hänvisat till den snabba och förvånande
utveckling, som naturvetenskaperna, industrien,
jordbruket och handeln vunnit under det sista
århundradet. Men häri ligger en öfverdrift. All
vetenskaplig odling är betingad af ett osinnligt
intresse, och dessutom är det ett obestridligt
faktum, att en ur materialistiska tendenser
icke förklarlig religiös rörelse genomgår vår
tids förnämsta kulturfolk. Det ljuder som ett
lystringsrop från den nya till den gamla verldeii:
«Si, allt skall varda nytt», och härunder tycker
inan sig höra likfärdsklockan gå öfver en theologi,
som tjenat ut sin tid. Från vissa håll söker man väl
göra troligt, att det icke blott är den historiskt
gifna theoiogien och den kyrkliga ordningen,
utan den kristna religionen sjelf, som den moderna
forskningens män söka att mästra och neddraga till
hån åt halfbildningens pöbel; men af sådana ofta nog
välmenade, men mindre välbetänkta, försäkringar får
man icke låta sig vilseledas. Den moderna forskningens
innersta mening är en helt annan. Med anledning af
de ofvan nämnda skrifterna tillåta vi oss att just
härom yttra några ord denna gång.
Alla tyckas vara ense om att i kristendomen
se den sanne guden och den sanna menniskari
uppenbarad. Der-igenom var kristendomen ämnad att
blifva världsreligionen, och endast derigenom hade
den makt att fullständigt upphäfva och försona den
dualism, hvaraf den gamla verlden i sin upplösning
qvaldes. Den första tidens kristna hade häraf
en dunkel känsla, som var deras salighet. Men
menskligheten kan ej lefva blott
Svensk Liter. Tidskrift H. VII. 1866.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
