- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
463

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska arbeten: Svenska kyrkans sköna Litteratur eller den Svenska kyrkliga Litteraturen bedömd med särskildt hänseende till framställningens värde, af P. Wieselgren. Tredje upplagan, helt öfversedd och stycktals omarbetad. - Grunddragen af Svenska Vitterhetens historia. Akademiska föreläsningar af Bernhard Elis Malmström. Första delens förra häfte. - Omrids af den norske Poesies Historie. Literærhistoriske Forelæsninger af L. Dietrichson, Acad. Docent. I. Norges Bidrag til Fællesliteraturen. Af C. R. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

463

ligheten och till uppklarande af sanningens, här på
jorden alltid mer eller mindre brutna ljus.

Äfven hos oss är ett sådant arbete i görningen,
och att detta icke, oaktadt all källforskning,
bortskrämmer den stora allmänheten och går miste om
dess uppmuntran, torde tydligast bevisas deraf, att
P. Wieselgrens med skal berömda bok öfver "Sveriges
Sköna Litteratur» nu upplefver sin tredje upplaga,
«helt öfversedd .och stycktals omarbetad.)) Detta
forskningens arbete har dock hos oss en egen svårighet
att bekämpa, härrörande icke från förutfattade
abstrakta theorier, i hvilka man velat intvinga
den historiska sanningen, utan från fordran på den
yttre framställningens form, sjelfva föredraget
eller stilen, hvilken gerna vill gälla något för sin
egen skull, och när den fått ett sådant er kännande,
lätteligen kan inkräkta på den historiska klarheten
och värdigheten, örn icke på sanningen, och bli en
prunkande rhetorik utan sammanhang med innehållet
eller åtminstone en rycktals återkommande lust till
spirituella fyrverkerier, hvilka förhålla sig till
kärnan såsom barocktidens arkitektoniska prydnader
till de byggnader, på hvilka de hängdes. Historien
är en konst, det är sannt, och fordrar såsom sådan
form, - både inre, beträffande grupperingen inom
tidsramen samt belysningen af grupper och personer
inom denna ram, och yttre, i afseende på språket
och dess skiftning efter innehållet; ty språket är
historikerns färg, liksom anordningen af fakta är hans
teckning, och begge två ingå i historietaflans form
eller sätt att framträda för läsarens inre öga. Men
liksom den äkta konstnären vid färgläggningen af sina
figurer ej får följa sina subjektiva hugskott eller
slösa med bländande färgprakt på ett håll, medan ett
annat är mera torrt och magert, om han vill åstadkomma
harmoni och ej förvirra åskådarens blick; så bör .väl
ej heller historieforskaren genom’blixtlika infall
kors och tvärs, huru spirituella de än må vara,
förstöra verkan af sin egen bild, om han vill, att
den skall göra ett godt intryck på sunda sinnen. Der
sådant förekommer, är det utan tvifvel en återstod
från genialitetens gyllne dagar, då ett qvickt infall,
en slående bild, en snillrik tanke var nog att bereda
ett arbete framgång,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free