- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
516

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stilen i Nationalmuseibyggnaden. (Genmäle). Af F. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

516

riges Nationalmuseum; dess byggnadshistoria, dess
arkitektur och samlingar m. m.", kan det måhända
förekomma Eder ovän-tadt, att jag begär i samma
tidskrift få infördt ett genmäle. Det sker icke
för att söka sak med Er. Men då Ni, i fråga om
bedömandet af stilen i vårt Nationalmuseum, velat
underkänna en af mig uttalad uppfattning, såsom icke
grundad eller tillräckligt bestyrkt och dervid gjort
invändningar, hvilkas giltighet jag å min sida finner
mig uppmanad att bestrida; och då föremålet för vår
meningsstridighet är en fråga af allmänt esthetiskt
och konsthistoriskt intresse, så vågar jag nu taga
Eder välvilja ytterligare i anspråk.

Tvistepunkten är följande.

Jag har yttrat, att Nationalmuseibyggnaden är uppförd
i renaissansstil, som närmare bestämd kan kallas
Venetiansk. Det är emot denna utgångspunkt Ni ansett
Eder böra göra opposition.

Tillåt mig först anmärka, att Ni börjar denna
opposition med ett oriktigt citat, då Ni såsom
mina ord anför, att stilen "kan kallas Yenetiansk,
såsom i vissa stycken erinrande om den utbildning af
renaissansen, som gjort sig gällande i Venedig." Jag
har icke sagt den utbildning, utan en utbildning
o. s. v., och dermed redan från början velat
skilja mellan tvänne olika hufvudgrupper inom
Venetianer-renaissansen. Detta förbiseende i
citatet skulle jag hafva tagit för ett skriffel,
om jag icke af hela Edert resonnement funnit, att
Ni icke särskiljt nämnda två grupper, hvilka äro
olika, icke i afseende på orna-mentik, utan med
hänsyn till konstruktionen (jfr sid. 22). Den ena
utbildningen är nemligen den, som från de föregående
byggnadsstilarna, den Byzantinskt-romariiska
och den Göthiska, upptog den äldre palatstypens
allmänna anordning, hvartill bland annat hörde den
egendomliga fönstergrupperingen. Så t. ex. palatset
Manzoni m. fl. Det andra systemet utvecklades genom
våningarnas bildande af fortlöpande arkader, hvilket
system isynnerhet användes vid de öppna platserna. Man
erinre sig främst Sansovinos berömda Libreria med 21
arkader (alla lika), som vidare på San Marco-torgets
södra sida fortsättas genom Procuratie Nuove med 36
arkader. Men detta system, med nödig modifikation
för bottenvåningen, tillämpades äfven å pa-latser
vid Canal grande, t. ex. palatset Kezzonico (med
7 arkader). Jag finner det förklarligt, att den,
som sammanblandar dessa olika konstruktionssätt,
icke så lätt kan uppfatta stilanvändningen i vårt
Museum. Dock är det för mig påtagligt, att det
förstnämnda systemet gifvit Stiiler klaven till
fac.a-dernas fördelning. Jag har accentuerat detta
särskildt med af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free