- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
517

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stilen i Nationalmuseibyggnaden. (Genmäle). Af F. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

517

seende å flygelfacaderna, och jag tvekar icke att
nu upptaga samma påstående i fråga om stora facaden,
dervid blott bifogande den observation, att Stiller
måst skilja trapphusfacadens trenrie fönsterpar med
två murpelare och motsvarande pilastrar (i stället
för kolonnetter) för att vinna säkrare stöd åt de
jern-bjelkar, som uppbära den nedre vestibulens tak.

Men - har Ni invändt - "om det varit meningen att
bygga venetianskt, hvarför anbragt.es ej en loggia,
som vore så nödvändig för karakteren, just på den
facad, hvilken liksom de venetianska egentligast
speglar sig i vattenytan?"

Nej! Ni gör en ny förvexling.

Loggierna tillhöra egentligen de Göthiska
palatsema. Då renaissanseu upptog samma palatstyp,
anbragte den sådana endast till en början och
undantagsvis, alldeles icke i regeln; men den
grupperade de mellersta facadfönstren på ett sätt,
som motsvarade loggiernas anordning. Jemför härom
t. ex. Liibkes anmärkning om "der Anordnung der
Fenster, die zum Theil loggienartig gruppirt
werden." Sjelfva loggierna ersattes ofta genom
balkonger utanför de stora fönstergrupperna.

Betrakta vi nu det dekorativa elementet, så veta vi,
att Museibyggnaden, med undantag af trapphusfacadeii,
har en ornameiitik af marmorinkrusteringar, en
ornamentik, som är mycket allmän och karakteristisk
för Venedig. Renaissansen upptog den från sina
föregångare, Bysantinismen och Gothiken.

Men låtom oss öfvergå till trapphusfacaden, ty det
är den, som har skulpturdekoration.

"Hvad detaljen angår, - säger Ni - kunna vi väl
medgifva, att den rika och något brokiga dekorationen
påminner om den venetianska, eller kanske närmare om
den nord-italienska ung-renaissans, som representeras
af La Certosa vid Pavia, af Ca-pella Coleoni i
Bergamo, af familjen Lombardi och dess palats i
Venedig m. fl." Anmärkningen är riktig i afseende
på Ca-pella Coleoni; jag har sett denna byggnad,
och kan tillägga, att Ni kunnat åberopa äfven andra
renaissansbyggriader i Bergamo. Ty sedan denna
stad 1428 fallit i Venetianarnes händer, hafva
åtskilliga arkitekter, som inskrifvit sina namn i
Venedigs byggnadshistoria, jemväl lemnat likartade
minnesmärken i Bergamo. Det är vidare riktigt, att
Ni finner likheter i dekoration mellan vårt Museum
och arkitekterna Lombardis palats i Venedig. Men
dermed bestyrkes blott hvad jag sid. 30 framhållit "om
trapphusfacadens ornamentik i allmänhet, som ger ett
visst återsken af architettura lombardesca." Alltså
idem per

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free