- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
518

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stilen i Nationalmuseibyggnaden. (Genmäle). Af F. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518

idem! Det är väl icke på sådant sätt min bevisning
kan underkännas.

Men då Ni i förevarande fall jemväl åberopar La
Certosa, nödgas jag bestrida detta exempel, såsom
ieke tillämpligt. Kyrkan La Certosa, som påbörjades
i Gothisk stil, och i vä-sendtliga delar äfven i
Romanisk, erhöll af ung-renaissansen sin kupol och sin
namnkunniga facacl, hvars rika dekoration lemnat den
Venetianska långt bakom sig, i det att den helt och
hållet inkräktat väggfälten ifrån och med sockeln upp
till hufvud-gesimsen. Detta yppiga dekorationssätt
påminner mycket om den Spanska platresca-stilen,
som understundom öfverspann både pilastrar, kolonner
och väggfält med nät af arabesker. Lägg härtill,
att renaissansen vid La Certosa jemväl användt en
terra-cotta-ornarnentik, som kan tafla ined den
å Ospedale Majore i Milano, - och jag frågar: är
dekorationen å vårt Museum jern-förlig med de nyss
omförmälda arterna? Efter mitt sätt att se lemnar icke
ens trapphusfacaden stöd for ett sådant påstående,
än mindre ilygelfacaderna och byggnaden i öfrigt.

Uedan förut har jag yttrat mig om deri konstruktiva
anläggningen i afseende å facaderna; om den
inre arkitektoniska anordningen har Ni icke
talat. Emellertid säger Ni i en punkt angående
konstruktionen, att "det finnes lika mycket
florentinskt i vårt museum som venetianskt, t. ex. i
den på florentinskt sätt spänstigt uppstigande linien
ofvan jordvåningens rundbågsfönster." Att jag icke
förbisett denna "spänstigt uppstigande linie", framgår
af mitt yttrande sid. 31: "Den nedersta våningens
reffling eller lätta rustik är icke någonting
egendomligt för Venetiarierrenaissansen, ehuru
icke heller sällsynt; dock påminner den här genom
sin anordning mera om Florens." Men då jag i detalj
analyserat Museets arkitektoniska former, har jag icke
vidare funnit något karakteristiskt Florentinskt."

Ännu en detaljanmärkning! Ni har icke kunnat "i
den öfversta våningens tudelade fönster se något
Bysantinskt." Mitt yttrande sid. 31 var följande:
"Den öfversta våningens tudelade fönster skulle
kunna kallas Bysantinska eller Romaniska, om icke de
båda rundbågarna voro förenade i samma fält under en
gemensam list." Se här, hvar f or e jag framkastat
detta. De ifrågavarande fönstren äro i förhållande
till sin bredd alltför låga för att, såsom fönstren
i nedersta och mellersta våningarna, erhålla en
rundbåge: de fingo derföre två, i sammanbindningen
uppburna af en kolonnett. Om nu arkitekten
omgifvit dessa rundbågar med rundbågslister, såsom
i mellanvåningen, så hade han utfört ett Bysantinskt
eller Romaniskt motiv. Han undvek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free