- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
519

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stilen i Nationalmuseibyggnaden. (Genmäle). Af F. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

519

det just genom att förena de begge rundbågarna i ett
öfver väggen något upphöjdt fält, ofvantill begränsadt
af en framstående list. Jag hade alltså med mitt
yttrande i förevarande punkt velat antyda, att Stiller
hade öga för enheten i den stil, han ville tillämpa.

Ehuru jag hoppas ännu en gång sammanträffa med Er
på det arkitekturhistoriska området, kan jag dock
icke vid detta tillfälle förbigå Edert yttrande,
att det arkitektoniska formspråket "numera är
ett commune bonura", hvarur "arkitekten griper de
uttryck eller de ornament, hvilka bäst passa för att
åter-gifva den inre meningen. Så har Schinkel gjort,
och så gjorde äfven Stiller." Så långt jag kunnat se,
har den städse stilrene Schinkel icke gjort så. Då
han t. ex. byggde sitt "Schauspiel-haus" i Grekisk
renaissans, eller sin "Berlinska Hufvudvakt" i Dorisk
stil, likaväl som då han byggde i Gothisk, valde han
med stränghet de ornament, som med nödvändighet h är
flyta ur stilen; han valde icke ur något stilarnes
"commune bormm." Jag kan icke heller billiga Eder
sats, att det icke synes "vara så litet sagdt
med den bestämningen, att museum är uppfördt
i renaissancestil", o. s. v. Och Ni tillägger:
"Närmare torde man icke kunna komma, och dermed bör
man vara nöjd, örn man derjemte såsom författaren kan
peka på, att det ena motivet är grekiskt, det andra
romerskt, det tredje florentinskt och det fjerde
venetiariskt." Men vill man icke nöja sig med mer
eller mindre flyktiga öfversigter och loci communes,
så måste man ingå i detaljundersökningar. Vetenskapen
begär ett sådant arbete, äfven om snillet någon gång
kan umbära det. Såsom Ni säkerligen medger, är det
eri stor skillnad mellan renaissansen i Florens
och den i Rom eller Venedig. Nåväl! Stockholms
Slott och vårt Nationalmuseum äro begge uppförda i
renaissans. Men dem emellan förefhmas väsendtliga
skiljaktigheter, som hänföra dem till olika, skäligen
bestämbara och bestämda renaissarisgrupper. Slikt
torde alltid förtjena utredas. Det är på grund af en
sådan utredning jag ansett mig kunna kalla stilen
i vårt Museum Venetiansk, och jag vidhåller detta
omdöme, sådant och så långt det i min uppsats är
determine-radt. Då min ädle vän förmenar, att jag
dervid "blifvit förd i fantasien till lagunernas
stad", vågar jag på ofvan anförda skäl tro, att han
fällt en något förhastad dom, hvarifrån jag utbeder
mig att få vädja till bättre sakkännedom.

Stockholm i November 1866.
F, S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free