- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1866 /
520

(1866) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stilen i Nationalmuseibyggnaden. (Genmäle). Af F. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

520

Tidskriftens redaktion har, af skyldig aktning för
diskussionens frihet, med nöje lemnat plats
åt detta genmäle af en författare, hvars utmärkta
insigter i arkitekturens historia och omfattande
avtopsi, hvad konstverken angår, vi äro de förste
att erkänna, ehuru vi ännu icke kunnat öfvertygas om
riktigheten i tillämpningen af grundsatserna
på här ifrågavarande föremål. Att här
ingå i ett fullständigt svaromål,
tillåter icke utrymmet: vi kunna blott
i korthet anmärka några punkter. Hvad först
angår de tvenne palatstyperna i Venedig, så kan
förf. vara försäkrad, att vi ej äro okunniga om deras
tillvaro, äfven om vi ej räknat arkaderna i Liberia
och Procuratie nuove, samt att vi menat det system-,
som från go-thiken bibehöll fönstergrupperingen.
Hade det deremot varit någon, som behöft framlägga
skilnaden mellan de begge systemen, så var det väl
förf., som anser museum vara bygdt efter den ena
och icke efter den andra typen. För öfrigt tro vi,
att man med venetiansk palatstyp endast kan mena
den äldre, som utmärker sig för gruppering
och dekoration, icke den af Sansovino använda,
som med sin fortlöpande rythm i hela
grundtonen mera påminner om Florens. - Vidare skola
vi hafva gjort oss skyldiga till en förvexling i
afseende på loggierna. Skulle denna besstå deri,
att % vi för-vexlat loggia och fönstergrupp, så
få vi anmärka, att en sådan förvexling, troligen
utan att bero på okunnighet om loggians
uppkomst, användes af Dr J. Burkhardt i hans
fortsättning af Kuglers "Geschichte der Bau-kunst",
der det sid. 154 talas om "jenen grossen
Lopgien öder Fenster-gruppen." - Hvarföre vi vid
omnämnandet af nord-italienska ungrenaissan-cens
dekoration ej skulle ega rätt att anföra La Certosa,
kunna vi ej rätt fatta, då just dess upplösning af
pilastern i nischer med statyer och andra plastiska
prydnader älven i någon mön utgör facaddekoration
på museum. Det är för öfrigt ej alldeles klart
af framställningen sid. 31 i förfrs bok, att han
med det florentiska elementet i nedersta våningen
menat den "spänstigt uppstigande" fönsterbågen,
alldenstund der talas om rustikan och i allmänhet
om anordningen, men ej om det nämnda,
från Florens och Siena så välbekanta motivet
att låta linien ofvanom fönsterbågen spetsigt
lyfta sig för att karakterisera motståndskraften. -
Slutligen missförstår äfven den värde författaren
yttrandet om det arkitektoniska formspråket som ett
"commune bonum." Det torde dock vara klart, att
ornamentet beror på konstruktionen, och att denna
skapar stilen; och då stil-möjligheterna nu synas
vara uttömda, eller då åtminstone ännu efter
gothiken ingen sjelfständig ny stil framträdt, så
blir väl äfven ornamenteringen i hufvudsaken densamma,
som den fordom varit, d. v. s. en allmän egendom
att använda, men naturligtvis med urskiljning,
hvilket väl också ligger uttryckt i de orden,
att "arkitekten griper de ornament, hvilka bäst
passa för att återgifva den inre meningen."
Således predika vi ingen atilblandniny, och vi anse
ej heller, att Stiiler gjort sig skyldig till någon
sådan, oaktadt han användt grekiskt ornament på
en venetiansk byggnad (se förf:s bok, sid. 31). Vi
nödgas här sluta; men innan vi nedlägga pennan,
måste vi godt-göra en orättvisa, som ofrivilligt
blifvit begången i samma uppsats, hvilken framkallat
ofvanstående genmäle. Vi måste nemligen härmed
till våra läsares underrättelse meddela, att
katalogen öfver skulptnrsamlirigen i museum var
upprättad efter gifna äldre dokumenter, hvilka,
således voro skuld till de många felen, samt
att katalogen öfver utställningen icke, såsom af
sammanställningen möjligen kunnat slutas, härflutit
från intendenturen för museum, hvilken ej haft
med dess redaktion det ringaste att skaffa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid66/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free