Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ställd i spetsen för de ifrågavarande förslagen, ty,
ehuru denna grundsats hvarken i Norska grundlagen
eller Riksakten finnes uttalad såsom giltig för andra
fall än dem, der den blifvit tillämpad, tror äfven
jag, att någon annan icke kan läggas till grund för
föreningens vidare utveckling, och att Sverige hvarken
fordrar eller bör fordra mer än att erkännas såsom
primus inter pares i de få fall, der den fullkomliga
likställigheten icke kan åstadkommas !) . . . «Det är
derföre, yttrar han vidare, icke såsom en ovilkorlig
följd af föreningsgrunderna, sådana de först antogos,
som jag vill utsträcka jemlikhetsgrundsatsen till
alla framdeles uppkommande unionsförhållanden, utan
derföre att jag finner denna grundsats vara stödd på
rättvisa och den enda, hvarpå en förening mellan fria
folk kan utvecklas.»
Sådana ord låta sig icke förneka. Hr Bunker har
valt den utvägen att försvaga deras betydelse. De
säga intet, menar han, gentemot de yrkanden och
fordringar, som Hans Excellens redan förut eller i
fortsättningen af sina anföranden uttalat, och med
hvilka han försyndat sig just mot likställighetens
princip samt bevisat, att Sverige icke eftergifvit
ett. iota af de åsigter, hvilka Norge omöjligen kan
erkänna. Och dessa synder äro, för att upptaga endast
de vigtigaste, det 1860 af Excellensen framställda
yrkandet på ståthållarefrågans behandling i sammansatt
statsråd; det i de båda protokollsanförandena
framställda påståendet, att riksakten icke uttalar
principen om rikenas likställighet annorstädes
än på de ställen, der den af densamma gör direkt
tillämpning; samt slutligen hans varma förordande af
en unionsrepresentation, sammansatt efter folkmängden.
Mot Excellensens yttrande om Riksaktens något
bristfälliga uttalande af likställighetsprincipen har
Hr Dunker aktat nödigt att på flere sidor utföra en
vidlyftig och skarpsinnig bevisning, hvil-
1) Efter hvad vi kunnat finna, åsyftar Hans Exellens
med dessa ord de diplomatiska ärendena, och i
detta fall har Hr Dunker sjelf gifvit honom rätt,
då han sid. 204 yttrar: «Her intrader virkelig det
Tilfrelde hvorom den svenske Justitsminister i sit
förste Föredrag om Revisionssagen har erklseret,
ät det icke gaaer an ät dele Gjenstanden lige mellem
begge Riger. Og Norge kan da ikke beklage sig över,
att Valget efter Omstscn-dighederne maatte falde
paa Sverige."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
