- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
25

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

öfverflödig, genom att göra gem nsarnheten allt större
och förvandla Unionen till Unitet. Och derföre vore
bäst att upplösa all Union och icke hafva någon annan
förbindelse än den mellan staterna gemenliga, under
hvilken jemnvigten åtminstone icke utan våld kunde
uppl) af va s.

Detta tal om »tvång« synes oss icke heller ega all
den styrka, som Hr Dunker vill förläna detsamma. Hans
mening är naturligtvis den, att lagstiftningen icke
bör gå den naturliga utvecklingen i förväg. Den bör
upptaga det gifna i folkens så väl som de enskildes
förhållanden och ordna detta i rättsliga former. Men
springer den öfver det bestående, så löper den fara
att grunda sin byggnad på theoriernas lösa sand, och
under vissa omständigheter kunna dess föreskrifter
till och med få utseende af onatur och tvång.

Ingen kan förneka sanningen af dessa satser. En
förnuftig lag är ju i sjelfva verket intet annat
än ett väsendes förnuftiga vilja att lefva på
ett bestämdt sätt, den är det abstrakta uttrycket
för lifvet. Och i samma mön ett folk lefver med
sjelf-medvetande och frihet, har det naturligtvis
den fordran, att det ej må erhålla andra Ingår, än
dem det erkänner och igenkänner som uttryck för sin
förnuftiga vilja. Men det har i alla tider funnits och
tinnes väl ännu, oaktadt namnet blifvit förkättradt,
något som kallas folkens uppfostran. De förnuftigare
draga de oförnuftigare med sig. Det är så som idéerna
brutit sig väg. Och det är ej alltid som idéerna först
skapat en verklighet, för att sedan låta verkligheten
söka sin rättsliga form. De kunna äfven anticipera
på ett vaknande förnuft, och goda lagar kunna väcka
till lif hvad som dem förutan skulle hafva slumrat
i okunnighet om sin tillvaro. Det kan ju ej sättas i
fråga, att icke lagstiftningen understundom kan och
bör gå samhällsutvecklingen i förväg och befordra
den genom att leda den.

Men lika oförnekligt är, att en sådan ledning för
sin möjlighet förutsätter vissa vilkor. Att igenkänna
dessa vilkor är just den sanna statsmarmakonsten. Och
i föreliggande fall är det ju ej svårt att i allmänhet
angifva dem. En Unionsrepre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:34:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid67/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free