Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
sentation, hvars uppgift skulle vara att, genom
den personliga beröringen vid gemensamma ärendens
behandling, vidare befordra folkens förening,
förutsätter naturligtvis för möjligheten af sin
tillvaro, att åtminstone några ärenden redan af de
båda folken erkännas såsom gemensamma. Det måste redan
finnas sådana ärenden, i afseende å hvilka man så väl
i Norge som i Sverige erkänner , att skilnaden mellan
norsk och svensk synpunkt försvinner och helt och
hållet lemnar rum för den unionella. Har begreppet af
skandinavisk medborgare så i något hänseende blifvit
en lefvande verklighet i känslor, åskådningssätt
och intressen, då först, då allenast kan en
unionsrepresentation sammansatt efter folkmängden vara
en möjlighet. Finnes alls icke någon sådan jordmån,
så kan icke detta frö till en kommande utveckling
nedläggas. Men finnes också blott ett grand deraf,
så kan det nedläggas, om man nemligen icke, såsom Hr
Dunker, fruktar för sjelfva den frukt som skall komma
deraf och derföre är angelägen att bortrödja hvarje
litet fäste för densamma. Det är emellertid tydligt,
att Exe. DeGeer förutsätter denna gemensam het som
en verklighet. Men norska regeringen förnekar den, Hr
Dunker förnekar den och det synes af flera yttranden
från den norska sidan, som om man ännu i Norge vore
ense med Hr Dunker i detta hänseende. Huruvida,
under sådana förhållanden, unionsrepresentationen
ändock kan anses ega sådan vigt, att man, för att
åstadkomma en parlamentarisk beröring mellan folken,
från Svensk sida vill uppgifva anspråken på att
sammansätta denna representation efter folkmängden,
känna vi icke. Exc. DeGeer synes dock vara böjd
derför, om vi få döma efter hans anförande den 18
Febr. 1862. Hvad de komitterade derom tänka, är ännu
för verlderi doldt. Hvad Biksdagen och Stor-thinget
anse, skall kanske om ett par år blifva klart.
Emellertid synes det oss vara klart, att så länge
icke en dylik gemensamhetsanda finnes, så länge
Norrmännen icke kunna frångå sin fruktan för Sveriges
principat, eller se ett principat uti Unionsriksdagens
sammansättning efter folkmängden, så är Unionen
ett bräckligt ting. Ty om de båda folken icke ännu
i lugnets tid kunna i hänseende till försvar och
förhållande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
