- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
27

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

andra magter betrakta sig som delar af ett helt,
så är det fara vardt, att de i ororis tider ännu
mindre skola göra det. Det vigtigaste är derföre
att upptaga de frön till gemensamhet i intressen och
åskådningssätt som redan finnas, för att ännu fastare
knyta vårt förbund. Och det är den tanken som bestämt
så mången till att önska en unionsrepreseiitation. Ty
man har räknat den inrättningen till de bästa af alla
föreningsmedel. Är deri ännu för tidig, så hoppas vi
dock, att den inom kort skall se ljusare utsigter.

»Allt som tiden framgår och män falla undan och andra
födas, så förändras menriiskors samvaro«, sade en
gammal lag för det svenska Uplaud; och ej hundrade
år derefter voro de profetiska orden så besannade,
att sjelfva denna lag begynte undanträngas af en
högre, en Sveriges Rikes lag. Då vardt men-niskoruas
samvaro i Svea och Göta länder en helt annan än den
af begynnelsen var. Mellan dem hade misstro bestått
till en tid och svärdet hade fått afgöra tvister om
företrädesrättigheter. Men huru det gick, så tystnade
stridsropen, oenigheten jordades i frid och öfver
dess graf reste sig den stolta byggnaden af det
meniga Sveriges Rike. Af de då stridande länderna
har sedermera intetdera funnit skäl att klaga öfver
förtryck af det andra; provinser blefvo de alla, men
intetdera under det andra; endast i namnet Sverige
qvarstod minnet af hvad Svealand fordom betydde
i Norden.

Hvarföre skulle icke också Svenskars och Norrmäns
samvaro kunna blifva en annan; och h vårföre skulle
vi icke båda önska en sådan förändring? Är det icke
vår vilja att förhindra den, så kan den efter en ny
tids nya art snart nog vara öfver oss.

Om engång norske landtmän gerna bruka jord inom
Sveriges landamären och svenske inom Norges;
om svenska landtbruks-skolor fyllas af Norrmän
och Norska handelskontor af lärgiriga Svenskar;
om Norrmän icke anse det värre att infinna sig vid
svenska häradsrätter än vid de norska tingen, och
om hvad som blifvit utsagdt såsom rätt i Sverige
äfven kan få förblifva det i Norge; om lättade
kommunikationer draga Norrmän till Stockholm och
Svenskar till Christiania: om språken närma sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:34:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid67/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free