- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
31

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter i Orienten. Reseanteckningar från Egypten, Nubien, Sinai och Palestina af R. v. Kræmer. Af C. R. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

sydländska omgifriingen gjort författaren orättvis
mot byggnadskonsten i allmänhet, och särskildt mot
«den akademiskt grekiska med sina eviga tre eller
fyra pelarordningar», såsom det heter sid. 128. Att
kalla den grekiska byggnadskonsten «akademisk»,
hvilket i författarens mening väl ej vill säga annat,
än att den skulle vara pedantiskt insnörd i trånga och
tryckande formler, är en orättvisa, då man besinnar,
huru organiskt och lefvande det grekiska templet var
bildadt, samt huru fritt de grekiska arkitekterna
rörde sig inom stilens, af den inneboende lefvande
lagen och alls icke akademiskt dragna, gränser. Denna
frihet gjorde sig på mångfaldigt sätt gällande inom
den doriska ordningen, ehuru denna afgjordt var
den strängaste af dem alla; inom den Joniska är den
ännu tydligare, hvarvid man blott behöfver ihogkomma,
hvilken särskildt rik form denna stil antog i Atheris
nationalhelgedom, Erechteion; inom den ko-rinthiska
är den allra tydligast, om man erinrar sig endast
de till vår kännedom komna variationerna af den
korinthiska kapitelens grundform, hvilka kunna
sägas vexla och mångfaldigas med de monumenter,
der denna ordning förekommer. Om något akademiskt
tvingande, d. v. s. oorganiskt och dödt, kan man icke
tala förr än i någon grad hos Romarne, ännu mera hos
renaissaricen och allra mest i dess senaste utveckling
under mid-ten och senare hälften af sextonde
århundradet, då konstnärerna började theoretisera
samt ur Yitruvius och de romerska lemnin-garne
abstrahera regler för konstruerande af de, förut ur
en fritt skapande fantasi framsprungna formerna. För
öfrigt torde det bero på en missuppfattning af
arkitekturens väsende i allmänhet, om man anser det
vara en förtjenst hos de egyptiska templen, att af
deras pelarkapiteler ofta endast två och två likna
hvarandra, och att pelarsamlingarna i dem se ut som
palmskogar. Detta vore att göra den strängaste och på
visst sätt abstraktaste af de bildande konsterna till
direkt naturhärmande, hvilket den dock aldrig kunnat
eller velat blifva; det vore derjemte att förneka
betydelsen af en af de vigtigaste formprinciperna inom
denna, på mathematiska lagar i så hög grad beroende
konst, nemligen evrythmiens, hvilken ju beror på
jemnmåttet och har-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free