- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
43

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Wergeland och Svenskarne. H. Lassen: Henrik Wergeland og hans samtid. Af * * *

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

litet förstånd för att mena, att Wergelands politik
var en sväf-vande drömbild, som de ej bekymrade
sig om, och under Wergelands redaktion förlorade
«Statsborgeren« - det vare sagdt till Wergelands
heder - ständigt mera och mera sitt inflytande oeh
sin spridning.

Huru behandlades nu striden från svensk sida?

Med stor våldsamhet och stor - okunnighet om Norges
inre förhållanden. I Norge var det högsta resultatet
af dessa Wergelands anfall rnot unionen, att hvarje
läsare, som något kände Wergeland och förhållandena
i allmänhet, med ett «skulder-drag åt poeten» lade
hans politiska fantasterier åt sido. Annorlunda
i Sverige, der den oppositionella och den servila
pressens organer just stodo i inre häftig strid och
föreställde sig, att de norska pressförhållandena
egde samma betydelse inom Norge, som de ansågo sig
sjelfva ega i Sverige, i synnerhet som Wergelands
lifliga fantasi alltid gaf saken det utseende,
att hans ord voro resultatet af folkets innersta
stämning. I den mot Norges demokrati hätska delen af
svenska pressen ansåg man nu också, eller låtsade sig
anse Wergelands «Statsborger» och «For Menigmarid»
som uttryck af norska folkets vilja, och de servila
blad, hvilka talte skarpast emot Norges kraf på
sjelf-ständighet och likställighet, gåfvo saken
det utseende, att der i Norge funnes ett stort och
mäktigt antiunionelt parti, hvars ledare voro den
i Norge nog bekante Carl Bonaparte Roosen, sorn,
hvad han än haft, aldrig haft politisk magt, en på
lifvets sjö skeppsbruten literatör, Wangensten,
den förrymde Svel-vold, och i spetsen - Henrik
Wergeland. Okunnigheten om norska förhållandena gaf
sig i synnerhet uttryck i en svensk flygskrift «Sista
aftonbladet», i servilTaristokratisk rigtning, der
enligt en samtidig författares ord, «språk, karakterer
och kostym voro så barockt orimliga, som om Svenskarne
hade åtagit sig det föga nyttiga arbetet att motarbeta
den demokratiska råheten i - China». Samma författare,
som tager Wergeland i försvar, säger med anledning
af det «Sista Aftonbladets» påstående, att Wergeland
drack brorskål med kreti och pleti, derföre att han
var demagog, och i norsk «Finkel», derföre att han
var patriot:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free