Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vintergrönt. Nye Fortællinger og Digte, Danske, Norske og Svenske. Udgivne af Chr. Richardt. - Dikter, äldre och nyare, af A. G. Virgin. - Samlade arbeten af Wilh. v. Braun; första häftet. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
själfständighet, sjelfsvåld är icke frihet. Det
gifves områden, hvilka, huru naturliga de än kunna
vara, icke få afslöjas i hvarje minut. En konstnär
skall icke som en blyg jungfru sky nakenheten; när
han möter henne, och när sådant är behöfligt, skall
äfven hon framställas i sin sanning, dock endast såsom
medel för ett högre mål. Men hon skall icke sökas;
då blir det tillfälliga medlet insatt i målets ställe,
och då är konsten på afväg. Den är då en sjuk frukt af
ett sjukt inre, såsom fallet i denna stund kan sägas
vara i Frankrike inom både konst oeh literatur. Det
unga modet kan lätt taga denna sjukliga skiftning för
originalitet och sundt lif, och deri ligger faran. Den
bästa regulator för ett sådant missförhållande är ett
klart medvetande om och en stadig blick på poesiens
mal samt dess särskilda uppgift för lösningen af den
menskliga kulturens stora problem.
Af denna korta öfversigt öfver de, enligt vårt
förmenande, anmärkningsvärdaste styckena i samlingen
torde framgå, att den innesluter flere kora af
verkligt poetiskt värde, hvilket gör den förtjent af
den poesiälskande allmänhetens uppmärksamhet i nordens
olika länder, oaktadt den, såsom vi redan anmärkt,
icke kan, och måhända icke heller vill genom sin
anordning, då sådana storheter saknas som Christian
Winther, Talis Qualis och Ibsen, utgöra prof eller
måttstock på literaturens nuvarande ståndpunkt hos
nordens beslägtade folk. -
Af Yirgins »Dikter» var redan för sjutton år sedan
»Hoppets Engel» såsom en af Svenska Akademien
prisbelönt dikt läst och omtyckt af dem, som satte
värde på en ren och ädel ton, påminnande i vissa fall
om Franzén, samt liksom författaren gerna kastade en
saknadens blick tillbaka på mensklighetens och hvarje
menniskas förlorade Eden. För öfrigt egde och eger
dikten fördelen af en ganska vårdad form, äfven om man
der icke saknar de tonlösa rim, som man isynnerhet
i äldre dagar ansåg tillåtna, samt äfven någon gång
finner korta, d. v. s. tonlösa, ord använda som långa,
eller på betonade ställen i versen. Minnessången
öfver Franzén och » Sång till Sveriges Skarpskyttar»
äro båda mera eller mindre efterklang efter ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
