Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist död. Af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
m ö cl ande att få något system i ordningsföljden
mellan de särskilda styckena. Man finner här I sidor
o s af Tadmor, enligt Sondéns omdöme ett skadespel «i
en antik storartad stil och äkta kristlig anda»; dess
fortsättning Marjam, hvars framställning af Paulus
togs till ett af skälen för Upsala domkapitels
anklagelser mot förf.; de religiöst sublima
uppsatserna om Helsans evangelium och Menniskans stöd;
samt de förträffliga episka dikterna ScJwms-el-Nihar
och Arthurs jaat, af hvilka inan ej vet om man skall
gifva företrädet åt den nubiska eller den walesiska
sagan. Men der finnas äfven så besynnerliga saker som
Vargens dotter och I3jörninnctn samt framför allt
det till sin mening oförklarliga, nästan vidriga,
brefvet Jfrån Leonard. Och till dessa samt flera andra
stycken har han diktat en. musik, lika fantastisk
och löst från alla regler som sjelfva poesien, ehuru
man äfvenledes i henne tycker sig finna endast en
ordens musik.
I Almqvists estetiska författareskap skilja vi lätt
mellan två olika riktningar, och således möta oss
motsägelserna redan här. I några af dem har han åt
den skapande fantasien lemnat så fria tyglar, att
han understundom öfverhoppat de af inre och yttre
sanning uppresta skrankor, inom hvilka menniskoanden,
således äfven den diktande skalden, till evig tid är
bunden. Men då han det gjordt, har han visserligen ej
derigenom enligt vårt omdöme frambragt, men han har
likväl dervid till sitt yttersta mål haft, det sköna,
om det ock af honom varit orätt uppfattadt. Derjemte
har dock Almqvist i en hel del romaner och noveller
tydligen framhäft en bestämd, mot det skönas väsende
kanske ej afgjordt stridande, men dock för detsamma
fremmande, afsigt. en tendens. Yi behöfva blott i
detta afseende nämna de sociala romanerna Gab^iéle
Mimanso och Tre fruar i Smaland, samt framför allt
det bekanta målet för så mången strid: TJet går
an} hvilken berättelse, om ej angifven såsom en
stridsskrift, utan tvifvel skulle för sin objektiva
framställning och enkla, naiva stil blifvit ansedd
såsom en prydnad för vår novell-literatur. Hvad
vållade då att Almqvist här gick utom berättigandet
för sin konst? Yar det månne omedvetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
