Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
lika slappa och kraftlösa, och konung Ludvig, som
förut lefvat och förespeglat så mycket, kunde om Polen
säga såsom han en gång sade örn sin favoritminister
Monteynärd: «det måste falla, ty det har intet annat
stöd än mig.»
Emellertid är det, såsom af herr Boutarics
framställning visar sig, säkert, att under dessa
förhållanden denna hemliga , politik esomoftast råkade
i rak motsats mot de officiella mi^-nistrarnes. Det
var emot deras vilja, såsom bekant, som Ludvig inlät
sig med Österrike; det var oftast dem ovetande och
emot deras planer söm han bedref intrigerna med Polen;
det hände Breteuil engång i Petersburg och engång i
Haag, att han såsom ambassadör erhöll fullkomligt
stridande befallningar från konungen och från
Choiseul. Det är stor skada, att ännu en betydande
del af denna hemliga brefvexling ligger oåtkomlig
i fransyska utrikesministeriets depöt, ty möjligen
skulle deraf framgå ännu flera upplysningar rörande
dessa konflikter, och serskildt torde der åtskilligt
vara att finna angående politiken i Sverige under åren
1756-1769. Baron de Breteuil, som under en stor del
af denna tid var sändebud i Petersburg och Stockholm,
hade nemligen, likasom det sednare fransyska ministern
i Sverige Mr de Vergennes, under hela tiden varit
en af den hemliga diplomatiens verksammaste och
mest betrodda agenter, och hans rapporter torde
kuiinat lemna dyrbara meddelanden. De handlingar,
herr Boutaric meddelat, beröra högst litet denna
vår olyckstid; det är först med året 1771 som vi här
finna de egentliga spåren af Frankrikes beröring med
Sverige. För Sverige var också denna1 Ludvigs hemliga
politik vid tiden före och efter 1772 års revolution
’af ej ringa vigt. Serdeles efter Choiseuls fall var
det på Ludvigs sympathier för Gustaf IILs person,
och hans benägenhet att uppehålla Frankrikes gamla
bundsförvandt i Norden, som framgången af Gustafs verk
rätt väsendtligt berodde. D’Aiguillon, den officiella
ministern, var åtminstone föga att lita uppå, enär
hans politiska vuer visade sig ega så föga fasthet
och mera bestämdes af tillfälligheterna. Också säger
gr. Broglie år 1775, att konungen serdeles mycket
sysselsatte sig med den hemliga korrespondens, som
hade för afsigt att afvärja Ryss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
