- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
89

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

afdelning, som derefter mest tilldrager sig vår
uppmärksamhet. Förf. är den förste, som något
utförligare bearbetat det material, hvilket Upsala
bibliothek härför erbjuder, och ehuru det som vi
af denna brefvexling här ega förvaradt, nästan
uteslutande består af de bref konungen mottagit,
och den förnämsta belysningen sålunda kommer att
falla öfver de älskvärda grefvin-norna, så finner
man dock i denna korrespondens vissa antydningar,
som icke äro oväsentliga för uppfattningen af den
unge furstens personlighet.

Det lider intet tvifvel, att Gustaf hade mer än
ett ändamål med sin förbindelse med dessa vittra
kretsar, att den på samma gång var från hans sida
en hyllning åt personlig älskvärdhet och ett medel
att skaffa sig bundsförvandter inom den fransyska
politiken och - inför tidens allmänna opinion. Ty
en "allmän opinion" egde ju också det adertonde
århundradet, en sådan som dikterades af de moderna
skriftställarne och i salongerna och som fruktades,
smickrades och stundom åtlyddes af furstarne. I
Frankrike var vid denna tid dess stämning icke så
litet oppositionell, och serskildt höjdes från många
håll ropen om frihet emot den konung som indragit
parlarnenterria. Just under inflytandet af en sådan
stämning öppnades den politiska debatt, hvarom
fruarne Egmonts och Boufflers’ bref bära vittne,
och i hvilken de tyckas hafva spelt rölen af den
politiska frihetens försvarare inför en konung, hvars
personlighet de beundrade, men af hvars konungslighet
de också befarade just sådant som den sedan visade
sig kunna åstadkomma.

De personliga förbindelserna ined Frankrikes hof
och aristokratiska societet blefvo sedermera
för konung Gustaf till något vida mer än ett
vänskapsförhållande. Politik hade af begynnelsen
spelat med i dessa förbindelser, och denna politiska
natur bidrogo förändrade förhållanden att ytterligare
förstärka. Den fransyska alliansen hade 1772 varit
en lifsfråga för Sverige; 1791 trodde Gustaf att
alliansen med emigranterna var en lifsfråga för
honom sjelf. Det var ju eget, att den som krossat
aristokratien i Sverige, skulle sätta sig före att
åter-förhjelpa aristokratien till Frankrike. Det
egendomliga häri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free