- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
90

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

ligger dock endast på ytan. Ser man till den inre
afsigten, så var det legitimiteten, konungahögheten
som låg Gustaf om hjer-tat. Revolutionen hade sårat
den; konung Ludvig var icke fri, – och Gustaf, som
sjelf ville vara obunden konung, gjorde deri franska
konungens sak till sin egen. I detta sträfvande såg
han i emigranterna bundsförvandter, vida villigare än
Europas monarker att göra korståget mot revolutionen,
och så kände han sympathi för dessa prinsar och
denna adeliga tiggarehär, som höll hof hos de tyska
småfurstarne. Och dessutom h vårföre skulle icke
en sådan sympathi dem emellan förefinnas. Icke
fanns det något hos dessa fransyska aristokrater,
som kunde stöta Gustaf den III. Anornas och den fina
tonens företräden förstod han så godt som någon; hvad
han hos den svenska adeln hatade, icke var det, att
den likasom tyckte sig känna ett renare blod i sina
ådror, utan det att den vågade lyfta sina hufvuden
alltför jemnhögt med thronen. I Bouillé och D’Escars
såg han endast ädlingarne; det älskvärda lättsinnet,
det ridderliga behaget, den nobla värdigheten och den
fina tonen måste verka tjusande på ett sinne, så öppet
för allt, som bar skönhetens pregel. Hos Fersen kunde
han finna detsamma och värderade det, men der såg han
ock något mer, som han icke kommit i tillfälle att
känna hos de fransyske aristokraterna. Beträffande
dessa Gustafs planer och mot revolutionen riktade
politik, har hr Geffroy meddelat åtskilligt, som
för svenska läsare kan vara af intresse. Det är den
svenske utrikesministern, som meddelat honom det
vigtigaste af hans nya bidrag till denna historia,
och ehuru framställningen säkerligen skulle kunna
betydligen .förfullständigas, torde dock konungens
ställning till koalitionsplanerna vara temligen
riktigt angifven. Endast det vilja vi anmärka, att
grefve Manderström sjelf1) har påvisat/huru-

1) Se "Om Gustaf den tredjes yttre politik
under de två sednaste åren af dess Regering,
af L. Manderström. Sthlm 1859 (tryckt endast
i få exemplar). Ämnet är ock behandladt i en
akad. afhandling: Bidrag till kännedomen om
underhandlingarna efter freden i Werelä angående
förbundet med Ryssland" af E. K. J. Cederstråhle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free