Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
som Gustafs politik under de tveune sista åren icke
var så uteslutande riktad på bildandet af förbundet
mot Frankrike, att ju icke Sveriges säkerhet var hans
syftemål vid ingåendet af den ryska alliansen. Man
måste betänka, att det gamla allianssystemet,
med Frankrike såsom Sveriges ryggstöd, var genom
revolutionen sönderbrutet, att Preussen och England
på det sista visat sig såsom rätt opålitliga vänner,
och att således ingen annan möjlighet fanns,
än att förbinda sig Ryssland genom gemensamma
intressen. Att kejsarinnan Katarina hade sina
egna fula afsigter under alla dessa förhandlingar,
framgår dock af akterna och bevisas af hennes senare
uppträdande, att Preussen och Österrike bibehöllo
en temligen lugn och afvaktande hållning, att deras
Pillnitzerdeklaration var en humbug och att 1792
års krig nästan öfverraskade dem, är också bekant;
Gustaf var verkligen den, som med största allvaret
grep verket an, och, åtminstone om man dömer efter
framlagda handlingar hellre än efter gissningar, synas
hans sträfvanden hafva utgått från en verklig politisk
öfvertygelse om koalitionens nödvändighet. Jem-för man
hans och de öfriga monarkernas politiska ställning,
så är det ej svårt att förklara, hvarföre de icke
ville upptaga hans planer och med misstroende eller
köld mötte hans anbud. Den preussiske konungen och
den österrikiske kejsaren stodo redan insnärjda
i ett nät af politiska kombinationer, hvilka med
Frankrikes ställning hade föga att skaffa. Det östra
Europas politik syntes dem för tillfället vigtigare
än oväsendet i Paris; misstroende hvarandra och
framförallt misstroende Ilysslands kejsarinna, sågo de
i hennes ifver för en koalition mot Frankrike endast
ett försök att inveckla dem i ett krig, för att hon
sjelf måtte få fria händer med Polen *). Både Leopold
och Fredrik Wilhelm
1) Mot hr Geffroys korta teckning (s. 361) af den
politiska ställningen i östra Europa år 1791, måste
vi i förbigående göra en anmärkning. Vi känna icke
om förf. möjligen eger några nya oeh tillförlitligare
källor att stödja sig vid, men då han försäkrar oss,
att "om Preussen och Österrike närmade sig hvarandra,
var det i krnft af deras gemensamma snikenhet
med afseende å Polen, hvars andra delning de redan
förberedde", så synes denna teckning af den politiska
situationen lida af stor ofullständig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
