Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
å bearbetningen af källornas material. Någon gång
synes förf. hafva gått alldeles för långt i sitt
afskrifvande af protokoller och memorialer; vi tro
icke att berättelsens fullständighet i ringaste mön
skulle hafva lidit genom ett utelemnande stundom
af halfva den här upptagna discussionen. Såsom
exempel anföra vi blott berättelsen om Riddarhusets
förhandlingar d. 16 Mars och d. 8 April, om
Säkerhetsakten och om garantien af riksgälden; den
förra redogörelsen upptager 21 sidor, den senare
19. Vi neka nu visserligen icke, att ett och annat
af de här intagna anföranden kasta ett förträffligt
ljus öfver stämningen och partiernas åsigter, att
några af dessa tal t. o. m. vida bättre, än det för
en berättande vore möjligt, angifva situationen,
och att historien helt säkert bör inregistrera
hvad Diiben och Schulzenheim, Spal-dencreutz och
Douglas yttrade i de vigtiga frågorna. Men Herrar
Eidderstorm, Danckwardt-Liljenström, Fänrik Marqvard,
Clas Levenhaupt m, fl. andra, som egentligen ingenting
sagt - hvad hafva vi med dem att göra? Icke kan
det för ett folks historia vara af värde att veta,
det. just dessa herrar låtit sin stämma ljuda för
eller emot riksvigtiga förslag, att Frih. Mannerheim
ordat om Minos’ lagar eller Danckwardt-Liljenström om
sin resa i Danmark och om sin själs eviga salighet,
att Hr Lejonanker trodde »konung och land vara i
ett bolag som man och hustru», eller att de och
de medlemmarne af ridderskapet instämde i Duvalls
eller Douglas’ yttranden. De parlamentariska talarne
torde väl få underkasta sig samma lag som alla andra
historiska företeelser, att icke för häfdens minne
vara till annorledes än för så vidt de något betydde,
och af häfdatecknaren får man derföre fordra, att
han icke ur någon annan synpunkt betraktar dera. Hr-
Tharns arbete har, genom det angifna sättet för
bearbetningen, ställvis onekligen fått utseende af en
materialsamling. Betydligt mera njutbart skulle det
hafva blifvit, om han endast något mera summariskt
med dessa protokoller förfarit och t. ex. åt någon
del af Skandinaviska Samfundets Handlingar öfverlåtit
att göra sjelfva urkunderna för kommande forskare
tillgängliga. Utom de många smärre detaljer som Hr
Tham i ljuset framdragit, finnas också åtskilliga
partier af riksdagens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
