Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
som af honom erhållit en välbehöflig utredning. Så är
det t. ex. med det Hemliga Utskottets behandling af
riksgäldsfrågan och ständernas förhandlingar rörande
garantien. Wiugqvist som för sin förträffliga uppsats
om 1789 års riksdag (i Frey 1844) hufvudsakligen
lade Wallqvists anteckningar till grund, och som
i öfrigt temligen fullständigt angifvit alla sitt
ämnes vigtigare synpunkter, saknar i denna fråga
nödig utförlighet. Föröfrigt lemna vi åt d P. m
som älska våra häfder att sjelfva tillgodogöra sig
alla arbetets resultater. En exposé af detsamma
torde här vara öfverflödig; den skulle endast
blifva en sammandragen teckning af riksdagen, och
dess hufvudmomeuter förutsätta vi såsom kända. Vi
tillåta oss endast att betona, hvad genom en rätt
framställning af 1789 års riksdag kan vara gifvet
för Sveriges och Gustafs historia, och hvilka frågor
genom en sådan framställning helt naturligen väckas.
Mycken egendomlighet företer 1789 års riksdag och af
stor betydelse är deri icke blott såsom den afgörande
vändpunkten i Gustafs regering, utan äfven såsom
den egentliga ändpunkten för så mycket som af den
forna frihetstiden under den nya regimen ännu lefde
qvar. Ty så sorgligt minne det med 1789 inträdande
enväldet än lemnat efter sig, så är dock dess stora
betydelse, att det genom sin döfvande inverkan
något stillade vissa feberartade symptomer som inom
samhällskroppen onekligen före-funnos. Huruvida detta
envälde var ett botemedel just sådant som Sverige
år 1789 oundgängligen behöfde, derom må de döma
som känna konsten att rätt diagnosticera förgångna
tiders sjukdoms-sy mptomer; om mannen som med lock
och pock in tvingade det skall med detsamma omdömet
vara fälldt. Att det som skedde vid 1789 års riksdag
var nästan alltigenom våld och olaglighet, kan väl
knappast förnekas. Våldsamheterna framkallades kanske
genom ovisliga steg af det patriotiska partiet,
men också begagnades alla dessa ovisligheter på
ett sätt som antydde, att de voro icke ovälkomna
anledningar till handling. Emellertid räcker detta
med-gifvande ingalunda till för att kunna fälla den
som bär ansvaret för våldsgerningen. Revolutionernas
män skörda ofta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
