- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
113

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildhuggaren Clémenceau af A. Dumas. Öfversättning. Af -m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

lévres y ont séché les baisers d’un autre; ces
confidences my-stérieuses et sacrées de 1’amour,
ces möts que le plaisir brisait entré les dents, ces
soupirs, ces hésitatious, ces appels, ces clélires
de la passion ont été enteridus, provoqués, assouvis
par un autre qui la contemplait å son aise. Elle a
supporté les baisers d’un autre. Elle a senti dans
son sein toutes les éner-gies d’un autre, elle m’a
oublié, elle a ri de rnoi avec un autre! Justice
divine! Qu’est-ce que je vais faire å cette femme et
å cet homme?

Här talar passionen; men talar ock den äkta, verkliga
kärleken? Nej, och hvad mera är, vi se honom aldrig
hos Clé-menceau. Blott den omständigheten, att han
aldrig eger en tanke af sorg öfver den älskades
fall utan blott rasar öfver sin egen olycka, visar
huru sjelfvisk hans känsla varit. Och då han efter
katastrofen säger: »De cette creature que j’ai aimé
jusqu’å la råge, mön åme, mön coeur, rnon esprit
n’ont pas garde la moin-dre trace. Quand j’aurai
jété sur le papier le dernier mot qui la concerne,
elle sera tout å fait sortie de mön passé, et je ne
ine la rappellerai méme plus», då visar han tydligt
att hans kärlek aldrig haft något att göra med »son
åme, son coeur, son esprit». Hans sinnen hafva älskat
hennes skönhet, det är allt. Men i och med detsamma är
ock hans dom fälld. Ty det inflytande hans kärlek haft
på henne har ej kunnat vara ett renande och höjande,
den har tvärtom blott väckt och gifvit näring åt
hennes slumrande begär, och han får sålunda sin del
af ansvarighet för hennes fall. Och då förf. säger:
»Disons-le å la horite de la nature humaine, la
jalousie est absolument physique», så passar detta
förträffligt in på Clemenceau, men en sådan känsla
kan väl svårligen sätta någon försonande färg på de
ytterligheter, i hvilka hon ger sig luft. Här har
förf. tydligen ej förmått beherrska sitt ämne. Af
den skuldlösa martyr för sia tro på kärleken i en
förderfvad tid, som han velat framställa, har blifvit
en för sina handlingar fullt ansvarig mördare.

Men om förf. sålunda ej nått det mål han föresatt sig,
så har han istället nått ett annat, som han var långt
ifrån att ana. Svensk Litcr.-Tidskrift. H. II. 1867,
8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free