Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar angående svensk versbyggnadskonst: Sofokles' Aias, öfvers. af J. Spongberg. - Sofokles' Antigone, öfvers. af K. H. Brandt. Af F. W. Häggström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Vi öfVergå nu till en punkt, hvarpå ej alltid
tillbörligt afseende fästes och som likväl i så hög
grad bidrager till versens välljud och skönhet: vi
mena cesuren. Palmblad har i sina öfversättningar
från de gamle synbarligen icke bemödat sig om att
iakttaga den. Ema-nuelson är i detta afseende vida
mera korrekt. Prof. Spongberg iakttager cesuren
strängt. Detsamma kan ej sägas om Lektor Brandt, hvars
öfversättning efter vårt förmenande just häruti har
sin svagaste sida. Den oftast förekommande cesuren
i jam-bisk trimeter är den, som göres efter femte
halffoten; dernäst den efter 7:de halffoten. Alldeles
utan exempel är väl icke, att trimetern delas midt
i tu; men denna tuklyfning skyles då vanligen af
en annan cesur. I likhet med Palmblad använder
Lektor Brandt alltför ofta denna tudelning af
versen, ofta äfven utan annan <jesur. Versen blir
derigenom enformig och tröttande, ej olik den moderna
alexandrinen. Man jemföre följande verser af Lektor
Brandt:
v. 735. dess helgd? o nej! du ju förtrampar
gudars rätt. 749. Ej dig till fröjd du skall med
skymford håna mig 881. Ditner jag går förrän mitt
lefnadsrnått blef fullt 972. hur de i hemsk och vild
förvirring skriade 1012. jag skall ej ens förskräckt
för denna skändlighet 1039. dit ner, ett lif helt
fräckt i grafvens cell förvist
1065. Jag vet det sjelf och är i själen djupt
bestört
1066. Att vika är mig tungt, vid motstånd kan
mitt mod
Men ännu mer tröttande och enformiga blifva de
verser, i hvilka tr metern delas i tre lika delar
utan cesur. Sådant är ej ovanligt hos Palmblad. Men
Lektor Brandts öfversättning rent af hvimlar af verser
sådana som dessa:
v. 632. en hörsam slägt af barn åt sig i huset född
633. på det med ön cl t de löna må hans fiende
635. Men hvar och en, som föder fram varibördingar
649. familjens gud ! om utan tukt min egen slägt
65Q. får vexa upp, hur mycket mer oskylda då?
697. Ty den, som tror sig sjelf blott vis, att
tunga han
698. har fått och själ, som ingen ann’, den
sortens män
700. Nej ingen skam är att en man, hur vis
han är
701. An mycket lär och ej för högt har bågen spänd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
